Flera frågetecken kring landsbygdspolitiken
Ett område som tar stor plats i överenskommelsen och berör landsbygdens förutsättningar de kommande åren är klimat, miljö och fossilfrihet. Det är en välkommen prioritering, men de åtgärder som följer av överenskommelsen måste träffa rätt och innebära att företagen inte hämmas av ökande kostnader. I annat fall kan åtgärder för fossilfrihet bli kontraproduktiva.
Grön skatteväxling
En av de stora klimatpunkterna i överenskommelsen är den kraftfulla gröna skatteväxlingen om 15 miljarder kronor som ska minska skatterna på arbete och företagande samt ge ökade intäkter till staten från miljöskatter. Att minska skatter på arbete och företagande är bra, men det är svårt att ta ställning till en skatteväxling utan att veta dess innehåll.
– Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och dess omställning behöver prioriteras. Här kommer sannolikt stor del av skatteväxlingen att ske, men rent sakpolitiskt råder viss oklarhet om på vilka sätt, säger Philip Thunborg, näringspolitisk expert på Företagarna.
En del i detta kommer även vara att höja drivmedelsskatterna från och med den 1 januari 2020, samtidigt som den tidigare slopade indexeringen på två procent utöver KPI i skattesatsen för bensin och diesel ska återinföras. Detta menar Företagarna kan drabba landsbygdsföretagare som ofta är beroende av bilen som transportmedel.
– En omställning till fossilfrihet kräver långsiktiga spelregler och politisk förutsägbarhet, stora skillnader i kostnader, för exempelvis drivmedel ska inte bero på vilken sida om dagen för ett riksdagsval vi står, säger Philip Thunborg.
En omställning till fossilfrihet kräver långsiktiga spelregler och politisk förutsägbarhet,
Satsningar på infrastruktur
Ett annat politikområde som kommer ha en stor inverkar på företagandet förutsättningar på landsbygden och på mindre orter är infrastruktur och kommunikationer. I överenskommelsen framgår bland annat att 700 miljarder kronor ska åläggas väg- och järnvägssatsningar under en tioårsperiod, men här återstår frågan om finansieringen. Även den omdiskuterade flygskatten ska behållas.
– Flyget måste få vara ett alternativ när andra transportmedel inte är möjliga. När flygskatten nu behålls ser vi fram emot att se lösningar som kan ersätta den vilka har de nödvändiga effekter på klimatet som behövs. Här ser vi positivt på överenskommelsens reduktionsplikt, miljödifferentierade start- och landningsavgifter och att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle, säger Philip Thunborg.
Överenskommelsen lämnar också intrycket av att de medverkande partierna tagit hänsyn till jordbrukares och skogsägares möjligheter att kunna driva sina verksamheter på ett effektivt sätt. Detta är positivt inte minst ur ett klimatperspektiv då dessa kan öka sitt användande och sin produktion av hållbara drivmedel.
Bredbandsutbyggnad nödvändig
Möjligheterna att bo och verka på landsbygden bestäms inte bara av de fysiska möjligheterna att kunna resa och skicka gods, men också vilka möjligheter den digitala infrastrukturen medger. Där utgör tillgången till bredband en nyckelfaktor.
Enligt överenskommelsen ska det fortsätta satsat på den digitala infrastrukturen och totalt ska 95 procent av alla företag och hushåll ha tillgång till bredband om minsk 100 mbit/sekund till år 2020. Det skulle i så fall innebära ett påtagligt lyft jämfört med dagens tillgång på omkring 80 procent.
– Bredband är en nyckel till möjligheterna att kunna starta, driva och utveckla företag utanför storstäderna. Det är bit kvar tills vi når den höga grad av täckning som Sverige behöver för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftiga, men med målet och de satsningar som nu aviserats är vi på god väg, säger Philip Thunborg.