Hur kan Sverige bli bäst på arbetskraftsinvandring?
Frågan om arbetskraftsinvandring har varit het i samhällsdebatten de senaste åren mot bakgrund av de så kallade kompetensutvisningarna som väckt hård kritik, både för att det drabbar enskilda människor och företagare, såväl som att det skadar bilden av Sverige utomlands.
Arbetskraftsinvandring är också viktigt för samhället, och bidrar till ett mer dynamisk företagande.
− Arbetskraftsinvandring och mer mångfaldsinriktade miljöer bidrar med nya infallvinkklar och sätt att se lösningar på problem. Det här har konstaterats i en rad studier och är något som driver på entreprenörskap och innovation, inledde Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor på KTH och BTH, som modererade seminariet.
Kompetensbrist visar på behov
Anna Libietis som är arbetsmarknadsexpert representerade Företagarna under seminariet. Hon var tydlig med att framhålla att just bristen på kompetens är en avgörande del till varför arbetskraftsinvandring är viktigt.
− Kompetensbristen och svårigheten att hitta arbetskraft är det enskilt största tillväxthindret bland landets småföretag. Det finns många anledningar till matchningen på svensk arbetsmarknad inte fungerar, men en sak är säker och det är den inhemska kompetensens inte räcker till. I debatten hör ofta att Sverige har ett av det mest generösa systemet för arbetskraftsinvandring i Europa. Vi menar dock att om man synar systemet så kvarstår en hel del utmaningar, och en del lösningar som måste komma till för att arbetskraftsinvandringen ska vara rättssäker och framåtsyftande, konstaterade Anna Libities
Generaldirektör lyfte verksamhetsstrategi
En som är van vid att stå i centrum för diskussioner om arbetskraftsinvandringen, inte minst mot bakgrund av de många kritiserade kompetensutvisningarna, är Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik. Han var noggrann med att påpeka hur myndigheten arbetar strategiskt med sitt uppdrag som rör arbetskraftsinvandring.
- För att kunna göra det vi är ålagda har vi fört in i vår verksamhetsstrategi, alltså den översta styrningen från myndigheten, att vi ska bidra till att göra Sverige konkurrenskraftigt. Det handlar om att vi ska ha kort handläggningstider, och dem har vi halverat. Vi har infört certifieringssystem där det tar 10 dagar att få beslut om allt är komplett, och vi ska följa praxis som finns, sa Mikael Ribbenvik.
Skötsamma arbetsgivare ska vara utgångspunkten
Ett problem med dagens system som Företagarna stöter på, inte bara i fråga om arbetskraftsinvandring, är att system som omgärdar företagare ofta tar sin utgångspunkt i det lilla antal som medvetet gör fel. Detta är ett synsätt man måste frångå i arbetet med att utveckla systemet för arbetskraftsinvandring till Sverige.
− En sak som jag upplever som väldigt problematiskt är att vi utgår från arbetsgivare som felar medvetet. Tittar man granskningar som har gjorts är det ett väldigt litet antal, vi kan inte bygga ett helt system utifrån de få fall som finns. Vi behöver vända på steken och titta på vad vi kan göra för att främja arbetskraftsinvandring, sa Anna Libietis.
Krävs bättre dialog
Ett av Företagarnas mer konkreta medskick för att underlätta arbetskraftsinvandring och stärka bilden av Sverige utomlands som en destination för arbetskraftsinvandring är förbättrad dialog.
− Man behöver ha ett system är, enkelt, tydligt och rättssäkert. Det finns ett stort behov av att få hjälp på vägen så att man inte ska riskera att göra fel både som arbetstagare och arbetsgivare när det kommer till arbetskraftsinvandring, avslutade Anna Libietis.
Utöver nämnda medverkande även Maria Brithon-Brinck, personaldirektör, ABB, Katarina Dufvenberg, ekonomiansvarig, Lastvagnsservice, Matthew Kriteman, verksamhetschef, Diversify, Maria Malmer Stenergard, riksdagsledamot (M), Carina Ohlsson, riksdagsledamot (S). Seminariet går att se i efterhand genom att klicka här.