De minsta företagen är exportraketer
De minsta företagen står för den största procentuella ökningen av den svenska exporten. Det visar statistik från Statistiska Centralbyrån och Exportkreditnämnden som Dagens Industri sammanställt i en artikel. De minsta företagen – med upp till tio anställda – har ökat sin export med hela 73 procent under perioden 2014-2018. Motsvarande ökning i de stora bolagen är 23 procent och 48 procent för hela gruppen små- och medelstora företag.
Bra att exportbasen breddas
I kronor räknat exporterade de minsta företagen för 172 miljarder kronor under 2018, skriver Dagens Industri. En bidragande orsak är den svaga kronkursen, som gynnar den svenska exporten. Men även den höga graden av specialisering spelar in – produkterna och tjänsterna behöver en större marknad än den inhemska.
− Det är positivt att de små företagens export utvecklas starkt. Om Sverige ska fortsätta vara ett av världens mest konkurrenskraftigaste länder, då krävs att exportbasen breddas och att deltagandet i internationell handel ökar, det vill säga att få fler företag att exportera och att exportera till fler marknader, säger Företagarnas statistiker René Bongard som i höstas tog fram rapporten Små och växande företag i en globaliserad värld.
Svaga kronan inte bara positivt
Draghjälpen från kronkursen är däremot inte odelat positiv. Generellt sett har den svaga kronan negativ påverkan på en större andel av Sveriges småföretag eftersom import är vanligare bland småföretagen än export.
− När vi ställde frågan om kronkursen till företagen i Företagarnas panel i fjol såg vi att drygt en av fem av de exporterande företagen (bara export, ingen import) upplever den svaga kronan som negativt och en av fyra anser det som positivt. Det är alltså inte en entydigt positiv bild bland exportföretagen heller, säger René Bongard.
Huvuddelen av den svenska handeln sker med närområdet. Framförallt går den svenska handeln till Norge och Tyskland. Svenska företag exporterar mer till Norge än till Kina, Ryssland, Brasilien och Indien tillsammans. Ändå är Norge ett av de länder som företag ofta nämner som problematiskt att handla med. Kanske beror det på att många företag exporterar till Norge och att det därför finns mycket erfarenhet och en medvetenhet om svårigheterna. En annan förklaring är att förväntningarna är att det ska vara lika lätt som inom Sverige, eller åtminstone inte svårare än till andra EU-länder. Klart är att minskade handelshinder till närmarknaden Norge är något som Sverige och EU bör prioritera.
Konkurrenskraften börjar hemmavid
− Konkurrenskraften börjar alltid hemmavid. Företagen behöver uppnå en viss produktivitetsnivå eller unika produkter och tjänster innan de kan börja exportera (för att komma över exporttröskeln), och därför är det viktigt med bra villkor för företagande på hemmamarknaden i Sverige, säger René Bongard.
Internationell handel är av avgörande betydelse för tillväxten i mindre och växande företag. Fokus för det offentliga handelsfrämjandet bör därför ligga på de mindre företagen och deras möjligheter att delta i internationell handel. Företagarna anser att det offentliga främjandet kan stärkas genom att bland annat vara mer anpassade till de mindre företagens förutsättningar.
Detta vill Företagarna
- Rikta in exportstrategins insatser mer tydligt till små och medelstora företag. Det offentliga främjandets verktyg måste också vara anpassade till de mindre företagens förutsättningar. Ett exempel på en framgångsrik samarbetsform, som också används och uppskattats av små och medelstora företag, är Tillväxtverkets affärsutvecklingscheckar för internationalisering.
- Överväg branschspecifika fokusområden i främjandeinsatserna i högre grad än marknadsspecifika. Då kan svenska kompetensområden och konkurrensstyrkor lyftas internationellt.
- Värna en långsiktig finansiering av handelsfrämjande. Öronmärk medel inom ramen för exportstrategin till samarbeten med näringslivsorganisationer och andra aktörer till exempel inom innovationsstödssystemet för att komplettera de statliga insatserna. Det offentliga främjandet ska komplettera, inte konkurrera med privata aktörer.
- Ställ krav på de statliga aktörerna inom handelsfrämjande att samarbeta med näringslivsaktörer, till exempel i regleringsbrev till berörda myndigheter. Det behövs en tydlig politisk styrning i syfte att få offentliga aktörer att samarbete sinsemellan och med privata aktörer.