Rut-avdraget skapar instegsjobb

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har som en del av forskningsprojektet lärdomar om integration låtit nationalekonomiprofessor Johanna Rickne undersöka om Rut-avdraget bidrar till ökad sysselsättning bland kvinnor med flyktingbakgrund. Hennes analys visar att rutnischade företag (där avdraget finansierar mer än tjugo procent av verksamheten) till relativt stor del rekryterar från grupper med svag ställning på arbetsmarknaden, men att företagen inte utmärker sig genom att sysselsätta personer i ekonomiskt utanförskap, om man jämför med hur det ser ut inom hemtjänsten, lokalvård och restaurangbranschen.

− Rut-avdraget har varit en viktig reform för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden och det har betytt mycket för utrikes födda som drabbat av tudelningen på arbetsmarknaden. Vi behöver fler instegsjobb och då är Rut-företagen viktiga, säker Företagarnas samhällspolitiska chef Patrik Nilsson.

I SNS-analysens slutsats konstaterar Johanna Rincke att Rut-avdraget har skapat ny efterfrågan av ”enkla jobb” med låga krav på utbildning och språkfärdigheter och att denna efterfrågan skapat anställningar och bidragit till egenföretagande bland utrikes födda kvinnor. Denna framgång förtas inte av att det är en relativt låg andel kvinnor med flyktingbakgrund.

− Det är inte tu tal om att Rut-avdraget varit en lyckad reform. Vi är positiva till att regeringen som en del av januariöverenskommelsen nu tillsatt en utredning för att se över hur tjänsterna som ingår kan justeras och utökas. Mot den bakgrunden är analysen från SNS en viktig pusselbit för att se hur utformningen kan bli ännu bättre för att sänka trösklarna för anställning och få dem som står längst bort från arbetsmarknaden i sysselsättning, säger Patrik Nilsson.