Globaliseringen, digitaliseringen och framförallt EU:s inre marknad har utvecklat den svenska arbetsmarknaden mer och mer. Sverige är i dag en internationell arbetsplats. Fri rörlighet för människor är en av de fyra friheterna inom EU och har skapat en inre marknad för arbetskraft, och jag kan personligen vittna om att det fungerar bra. I olika länder gäller dock olika regler på arbetsmarknaden. Även beskattningen av arbete – det särskilt viktigaste styrmedlet på arbetsmarknaden – skiljer sig åt mycket mellan olika länder.

I veckan demonstrerade olika organisationer för förändringar på arbetsmarknaden. De står upp för bland annat arbetsrättsliga regleringar, trygghet, rätt att strejka och jämlikhet. Sällan hörs dock det röda tåget uppröra sig över beskattningen av arbete. Samtidigt finns det få saker som påverkar arbetstagaren och vem som gör vad i ekonomin så mycket som beskattningen av arbete.

Nyligen presenterade OECD sin årliga rapport om beskattning av inkomst: Taxing Wages 2019. Rapporten beskriver på ett detaljerat och gediget sätt de olika skattesystemen i OECD-länderna, och därmed blir det möjligt att titta på progressiviteten i Sveriges skattesystem ur ett internationellt perspektiv.

Sveriges marginalskatt på arbete sticker ut och är mycket högre än snittet i de övriga 35 OECD-länderna

Marginalskatt i Sverige och OECD-länder efter inkomstnivå inkl. arbetsgivaravgift (andel av snittinkomst), 100% = snittinkomst, 150% = 1,5 x snittinkomst, år 2018.

Källa: OECD, Tax wedge decomposition - Marginal Tax Wedge Decomposition.

Marginalskatten visar skatten på den sista intjänade hundralappen och påverkar hur vi väljer att prioritera arbetsinsatser, utbildning och att ta ansvar. I figuren ovan jämförs marginalskatten per inkomstnivå i Sverige och snittet i OECD-länderna. För att kunna jämföra inkomster mellan olika länder skapas en indexering av inkomsterna där 100 procent visar snittinkomsten i landet. I Sverige ligger marginalskatten på 48 procent för en person som tjänar snittinkomsten, jämfört med 45 procent som är snittet i samtliga OECD-länder.

När du har en inkomst som ligger på snittet i Sverige och väljer att jobba lite mer, med en extra lön på 100 kronor, betalar du 48 kronor i skatt på den sista intjänade hundralappen. Du får behålla lite mer än hälften. Om du har en inkomst som ligger fyra procent över snittinkomsten (104 procent i diagrammet ovan) ökar marginalskatten till 64 procent, vilket innebär att du bara får behålla 36 kronor av hundralappen som du tjänade på din extra insats. Det gör det mindre attraktivt att jobba mer. I OECD ligger marginalskatten på denna inkomstnivån i snitt på 45 procent, vilket innebär att du skulle få behålla 55 kronor av den hundralapp som du tjänar efter din extra insats. Din arbetsinsats skulle belönas mycket mer i andra länder än i Sverige.

Det viktigaste skälet till detta är den statliga skatten på förvärvsinkomster i Sverige. På inkomster över första skiktgränsen – som ligger nära snittinkomsten – tas statlig inkomstskatt ut med 20 procent. På inkomster över den övre skiktgränsen – som ligger kring 150 procent av snittinkomsten – tas statlig inkomstskatt ut med ytterligare fem procentenheter (den så kallade värnskatten), det vill säga sammanlagt 25 procent.

Samtidigt inbringar den statliga skatten mindre än tre procent av de totala skatteintäkterna och kan därmed inte spela någon avgörande roll för omfördelningen. Om den statliga skatten inte har ett omfördelningssyfte, vad är då syftet med den höga statliga inkomstskatten?

Sverige leder marginalskatteligan

Redan vid 150 procent av snittinkomsten ligger Sveriges marginalskatt på 70 procent, och det är högst av samtliga OECD-länder (och sannolikt även högst i världen) – se figur nedan. Snittet i OECD ligger på 48 procent och är mycket lägre än i Sverige.

Marginalskatt inkl. arbetsgivaravgiften vid 150 procent av snittinkomsten, 100 procent är snittinkomsten, statistiken avser år 2018.

Källa: OECD, Tax wedge decomposition - Marginal Tax Wedge Decomposition.

Sverige är inte bara ett ledande land vad gäller marginalskatten på arbete – den totala beskattningen av arbete utgör 26 procent av Sveriges BNP, vilket är mest av alla EU-länder.

Sverige är ett kunskapsintensivt land och näringslivets tillväxt är beroende av innovation och produktivitetsutveckling. Endast fem procent av jobben i Sverige kan betraktas som enkla jobb – det vill säga arbeten med krav på kortare utbildning eller introduktion – och det är lägst andel i EU. Högutbildad arbetskraft är därmed avgörande för Sveriges framtida utveckling. Sedan många år är bristen på lämplig arbetskraft det största tillväxthindret för företagen i Sverige (källa: Småföretagsbarometern, länk till 2018) och det gäller inte minst högutbildad arbetskraft. Även höga arbetskraftskostnader är ett stort tillväxthinder. Sveriges grannländer befinner sig i samma situation och har inte heller ett överskott av högutbildad personal. Det skapar internationell konkurrens om kompetens och där är progressiviteten i Sveriges skattesystem ingen konkurrensfördel. Arbetstagare med nyckelkompetens och andra viktiga kompetenser kan välja att arbeta i ett annat land och sålunda undvika den relativt höga arbetsbeskattningen. På samma sätt kan företag välja att lokalisera sig i andra länder för att undvika den ytterligare kostnad som en hög arbetsbeskattning innebär.

"Vi under skatter digna ner"

I Sverige är marginalskattesatsen inte bara väldigt hög, den är hög redan vid relativt låga inkomster vilket gör att många drabbas av den: inte bara bankdirektörer utan även sjuksköterskor, poliser och lärare. Forskning visar att höga och ökande marginalskatter leder till samhällsekonomiska förluster. En hög marginalskatt minskar incitamentet att vidareutbilda sig, bli mer produktiv eller jobba mer och har därmed en negativ påverkan på arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. Även rörligheten på arbetsmarknaden minskar som följd, vilket varken gynnar arbetsgivarna, arbetstagarna eller samhället i stort.

Värnskatten kommer att tas bort 1 januari 2020, och därmed erkänner regeringen att marginalskatten är ett problem. En sådan reform är enligt nationalekonomisk forskning sannolikt självfinansierande, eftersom intäkterna som kommer av fler arbetade timmar och andra beteendeförändringar mer än nog täcker upp för skattebortfallet. Det är dock bara ett första steg - även utan värnskatt har Sverige bland de högsta skatterna på arbete i världen. Skattepolitik är inte ett nollsummespel. Alla kan vara vinnare med lägre marginalskatter. Dags för en demonstration?

Glad första maj! Utbildning och arbete ska löna sig