Skatterna i höstbudgeten – vad kan vi vänta oss?
I skrivande stund pågår slutfasen av förhandlingarna om budgetpropositionen för 2021 för fullt. På torsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson sin prognos för den ekonomiska utvecklingen och inriktningen för budgeten. Det tycks bli en expansiv budget, med inriktning på ”återstart” omfattande över 100 miljarder kronor. Hur detta budgetutrymme ska disponeras är ännu inte tydligt.
Regeringen skickade i juni ut ett paket av förslag om skatteförändringar, som innefattade bland annat utökad expertskatt, sänkt statlig inkomstskatt, sänkt skatt för personer över 65 och skattereduktion för förvärvsinkomster. Förslagen, förtydligades det när de skickades på remiss, är dock beroende av hur förhandlingarna om budgetpropositionen faller ut.
Regeringen beroende av C och L
Magdalena Andersson sa i en intervju efter torsdagens presentation att ”vi ser en historisk möjlighet att genomföra åtgärder för att skapa jobb, skynda på klimatomställningen och förbättra välfärden”. Regeringen är dock alltjämt beroende av att komma överens med samarbetspartierna, Centerpartiet och Liberalerna, för att kunna räkna med att budgeten antas av riksdagen. C och L har för sin del båda aviserat att de vill se ordentliga skattesänkningar i budgetpropositionen, i synnerhet inriktat på arbete och företagande.
Det är dock fortfarande tunt med konkreta förslag på skatteområdet som riktar sig till företagare och företagande.
Centerpartiet har betonat bland annat skattesänkningar för låga inkomster och utökat investeraravdrag, och avvisat alla former av höjda kapitalskatter. Liberalerna har föreslagit skattesänkningar på 30 miljarder kronor, bland annat sänkt bolagsskatt, höjt ROT-avdrag och sänkta arbetsgivaravgifter för unga.
Januariavtalet är vägledande
Även om januariavtalet enligt många bedömare är överspelat politiskt, har det fortfarande en vägledande funktion för den ekonomiska politiken, eftersom flera av inriktningarna i överenskommelsen skulle genomföras under 2020-2021. Bland dessa finns ett flertal skatter på miljöområdet. Utredningen om skatt på kläder och skor beräknar att den skatten, om den införas, skulle dra in omkring 750 miljoner kronor till staten årligen. På liknande sätt bedöms den föreslagna skatten på muggar och livsmedelsbehållare av plast uppskattningsvis inbringa mellan 2,5 och 5,1 miljarder skattekronor årligen. Sedan tidigare denna mandatperiod finns skatter på elektronik och plastpåsar.
Det är dock fortfarande tunt med konkreta förslag på skatteområdet som riktar sig till företagare och företagande. De i januariavtalet aviserade förbättringarna av beskattningen av personaloptionerna respektive förenklingarna i 3:12-systemet väntar vi fortfarande på. De förslag på skattesänkningar som skickades på remiss i somras rörde löneinkomster. Företagens konkurrenskraft och kostnader för att anställa måste få hög prioritet i höstbudgeten, om Sveriges ekonomiska återhämtning ska kunna bli både snabb och ihållande.