Fixa buggarna i företagsstöden
Coronapandemin är utdragen. Den skaver och tär på redan hårt prövade företags ekonomiska motståndskraft. För att de ska kunna vara uthålliga och klara av prövningen är stöd en nödvändighet. Men både omställningsstödet som ska fånga upp förlorad omsättning och stödet för korttidsarbete som lättar på kostnaderna för personal måste bli mer verkningsfulla.
− Det finns allvarliga buggar i stöden. Vi har örat mot marken, lyssnar på våra medlemmar och analyserar deras problem. Därefter påpekar vi för de politiska beslutsfattarna vad som borde göras, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.
I dagarna har Företagarna uppmärksammat politiker, bland annat ledamöter i riksdagens näringsutskott – på distans så klart – om vilka buggar som identifierats och vad som kan göras för att fixa dem.
− Om stödsystemen inte fungerar som tänkt når ju inte pengarna ut till de krisande företagen. Det måste de göra. Bara så kan de överleva krisen och stå redo när Sverige återigen ska startas om, säger Fredrik Östbom.
LÄS MER: Färdplan 2021 − 7 anhalter på vägen till återstart
Buggar i omställningsstödet
Företagarna har identifierat flera buggar i omställningsstödet som behöver rättas till för att det ska få avsedd effekt.
Utdelningsbegränsningen slår fel
Problem: Om ett bolag i början av mars, innan pandemin slog till på allvar, beslutade om en ringa utdelning för att sedan dra tillbaka det kan utdelningsbeslutet ändå omöjliggöra omställningsstöd trots att företagets överlevnad hänger på det.
Orsaken till denna orimlighet är att lagstiftningen för omställningsstöd likställer utdelning med utbetalning. I kommande regler om omställningsstöd bör utdelningsbegränsningen inte vara lika långtgående som i dag då lagen likställer utdelning med utbetalning.
Företagarna anser att utbetalning av utdelning som beslutats innan pandemin slog till bör inte vara skäl till avslag på ansökan om omställningsstöd. I andra hand bör en sådan avslagsgrund proportioneras så att inte mindre levebrödsutdelningar stjälper bolagets fortlevnad.
Fördjupning
Hos många småföretagare där ägaren är aktiv i verksamheten finns ett avräkningskonto som kan bestå av både inlånade medel, innestående utdelningar, utlägg etcetera. Det är inte ovanligt att man inte omedelbart genomför utbetalning av utdelning, exempelvis för att tillfälligt stärka likviditeten i bolaget.
När coronakrisen slog till och företagare såg sina bolags intäkter minska, är det en för bolaget förmildrande åtgärd att i stället för lön tillse utbetalning från sitt avräkningskonto. Bolaget sparar in lönekostnader och kan hålla sitt egna kapital intakt. Vidare är utdelning ur ett likviditetsperspektiv en bättre åtgärd eftersom utbetalningen inte behöver belastas med sociala avgifter. En företagare kan således utföra åtgärder för att hjälpa sitt företag, vilka genom lagstiftningen sedan missgynnar företaget och företagaren.
Revisorsintyget för omfattande
Problem: Ett företag som ansöker om omställningsstöd på mer än 300 000 kronor måste skicka med ett intyg som är så omfattande att det i praktiken går att jämföra med en full bolagsrevision. Överlag är kraven på yttrande från revisor för hårda.
För att beviljas omställningsstöd krävs ett yttrande från revisor. Revisorn ska vara auktoriserad, godkänd eller ett registrerat revisionsbolag. Av yttrandet ska det framgå graden av företagets omsättningstapp, att de grundläggande förutsättningarna för stödet är uppfyllda, storleken på de fasta kostnaderna och i vilken omfattning företaget mottagit försäkringsersättning eller statligt stöd som omställningsstödet ska avräknas mot. Kravet gäller inte om det sökta stödet understiger 100 000 kronor. Skatteverket får dock kräva att ett yttrande från revisor ges in även i ett sådant fall.
Företagarna anser att det lägre gränsvärdet för revisorsintyg bör höjas från 100 000 kronor till 500 000 kronor. Revisorernas organisation FAR rekommenderade i sitt remissvar om omställningsstödet att gränsen för det mer omfattade revisorsintyget borde vara 5 miljoner kronor.
Få jämförelsemånader ger en ofullständig bild
Problem: Ett nystartat företag hade ingen omsättning under motsvarande månad 2019 och kan därför inte få stöd.
Ett företag har rätt till omställningsstöd om den sammanlagda nettoomsättningen för stödmånaderna understeg en viss procentsats av den sammanlagda nettoomsättningen motsvarande månader 2019. Nedgången i omsättning ska så gott som uteslutande vara orsakad av effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19.
Företagarna anser att ytterligare beräkningsgrunder bör kunna tillämpas. Även nystartade företag kan ha drabbats av ekonomisk nedgång på grund av pandemin och bör inte utestängas bara på grund av det.
Buggar i stödet för korttidsarbete
Regeringen har aviserat en förlängning av nuvarande förordning om stöd för korttidsarbete med vissa ändringar och tillägg.
Byte av förordning orsakar lång väntan på utbetalningar
Problem: Det går bara att söka förlängt stöd för korttidsarbete när förordningen börjat gälla. Den väntas träda i kraft den 15 februari.
Företag behöver ett jämt inflöde av pengar för att klara löneutbetalningar, skatter och avgifter samt övriga löpande kostnader. Särskilt gäller detta företag vars verksamheter är belagda med diverse restriktioner och som i praktiken innebär ett näringsförbud.
Företagarna oroas över att det i övergången mellan den gamla och nya förordningen uppstår glapp i utbetalningarna vilka kan komma att påverka företagens likviditet. Företagarna anser att stödets förlängning och ansökningsförfarande måste komma igång snarast. Myndigheternas handläggningstider måste vara korta.
Månadsutbetalningar föreslås i den nya förordningen
Problem: Tusentals företag har fått vänta i flera månader på ytterligare utbetalningar av stöd efter avstämningar under sommaren. Nya regler som ytterligare ökar Tillväxtverkets administrativa arbete kan leda till mer väntan.
Om utbetalningar sker månad för månad så som nu föreslås ökar administrationen för Tillväxtverket kraftigt. Redan i dag har myndigheten svårt att hinna med avstämningar. Företagarna har förståelse för att det i framtiden kan behövas ändringar i lagstiftningen så att det i stället kan vara månadsutbetalningar, men att ändra detta mitt i en pandemi är fel.
Företagarna anser att Tillväxtverket även i fortsättningen behöver kunna fatta beslut om preliminära utbetalningar för längre perioder än en månad för att undvika att anställda blir utan lön och att företagen därmed hamnar på obestånd.
För strikt regelverk avskräcker från användning
Problem: En orsak till att företag inte sökt stöd är oro för risken att göra fel och därmed bli återbetalningsskyldig.
Att stävja missbruk och kunna återkräva felaktiga utbetalningar är naturligtvis viktigt för skattesystemets legitimitet. Regelverket får däremot inte vara så strikt utformat att det avskräcker företag från att ansöka. Likaså får inte kontrollen vara så rigid att handläggningstiden blir oskäligt lång.
Företagarna anser att eventuella återkrav kan göras retroaktivt i likhet med annan brottslig verksamhet. Kravet på revisorsintyg för företag med lönesummor över 400 000 kronor i jämförelsemånaden (cirka 11 anställda) utgör en oskälig administrativ börda för mindre företag. Utöver regelbördan är kostnaden för intyget (upp emot 30 000 kronor) orimlig.
Jämförelsemånaden är för oflexibel
Problem: För företag som ansökt om stöd under 2020 ska jämförelsemånaden fortsatt vara tre månader innan stödet söktes första gången, vilket i dag kan vara så långt tillbaka i tiden som ett år. För företag som ansöker om korttidsstöd för första gången 2021 ska jämförelsemånaden vara september 2020, vilket kan komma att missgynna säsongsvarierande verksamheter.
Företag med säsongsvarierande verksamhet eller som behövt korttidsanställa personal för vissa perioder under 2020 missgynnas av reglerna om jämförelsemånad.
Företagarna anser att jämförelsemånaden måste vara flexibel så att den tar hänsyn till den verklighet som företagen verkar i.
Särskilt om säsongsföretag och företag med oregelbundna arbetstider
Problem: Regelverket fångar inte upp alla företag som har allvarliga ekonomiska problem.
Företag med säsongsvarierande verksamhet måste anställa för att ha tillräcklig med personal för att öppna och driva verksamheten vintern 2020/2021. Säsongsföretag har svårt att kvalificeras som ett företag med ”allvarliga ekonomiska problem” eftersom de rekryterar inför vintern och deras personal påbörjar sina anställningar i december.
Företagarna anser att det krävs flexibilitet i regelverket för dessa företags skull. Särskilt vad gäller jämförelsemånad och hur 70 procent-regeln ska räknas om företaget återigen hamnar i problem på grund av pandemin.
Särskilt om nuvarande karensregler och det tillfälliga borttagandet
Problem: Enligt nuvarande förordning kan inte företag som trott att de inte skulle behöva mer stöd efter sommaren, men som hamnat i kris igen, få ytterligare stöd.
Enligt Tillväxtverket hindrar nuvarande karensregler ett företag som under 2020 gjort en slutavstämning men under hösten återigen är i behov av stöd att ta del av sådant stöd (nuvarande förordning). Många företag som upplevde en viss uppgång under sommaren och trodde att krisen var över blev under hösten, när ytterligare restriktioner infördes, återigen i behov av stöd.
Företagarna välkomnar att karensreglerna ses över i kommande förordning och tillfälligt tas bort.