Miljöskatterna i stor granskning
Begreppet grön skatteväxling har funnits med i den politiska debatten sedan 1990-talet. Det handlar om att öka skatterna på miljöfarlig verksamhet och ändliga resurser till förmån för sänkt skatt på arbete. Och entusiasmen kring den gröna skatteväxlingens möjligheter har under åren spridit sig till företrädare på stora delar av den politiska färgskalan.
– Så gott som alla förslag om skattereformer innehåller någon variant av höjda skatter på miljöskadliga verksamheter. Det är politiskt närmast riskfritt – ingen vill försvara miljöförsämringar. Gröna skatter används som signal om ansvarstagande och miljöinriktade värderingar, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
Patrick Krassén och Philip Thunborg, näringspolitisk expert hos Företagarna, har granskat de senaste årens gröna skatteväxling. Det handlar bland annat om koldioxidskatten, flygskatten och nu senast skatt på elektronik och plastpåsar. Ytterligare några nya gröna skatter är på väg, men arbetet har pausats till följd av pandemin. I januariöverenskommelsen finns en punkt om att en grön skatteväxling omfattande 15 miljarder kronor ska genomföras under mandatperioden.
Går det att kombinera miljö- och klimatinriktade politiska reformer med en tillväxtinriktad politik?
– Ja, om man gör det på rätt sätt. Politikerna bör undvika gröna skatter som leder till påtagligt minskad minskad konkurrenskraft för svenska företag jämfört med företag i andra länder. Exempel på bra initiativ är utsläppsrätter, och marknaden för dessa bör vidareutvecklas, särskilt på EU-nivå. Miljövänliga drivmedel bör stödjas genom skattebefrielse hellre än produktionsstöd eller andra typer av subventioner till företag, säger Philip Thunborg.
”Det är närmast politiskt riskfritt att föreslå gröna skatter"
Företagarnas rapport pekar på behovet att skapa fler ekonomiska incitament för grön omställning, som exempelvis det omformade Klimatklivet som ingår i januariöverenskommelsen.
– Insatserna kan vara i form av skattesänkningar för miljövänliga alternativ eller förenklade ansökningsprocesser för småföretag som investerar i olika fossilfria alternativ – framför allt för tekniksprång, energieffektivisering och fossilfria transporter, exempelvis för elbilsladdning på arbetsplatsen, säger Philip Thunborg.
En kritik som ibland riktas mot gröna skatter är att de inte är hållbara som intäktskälla, eftersom en av skatternas funktion är att minska konsumtionen av det som beskattas. Gröna skatter kan trots det, med rätt utformning, vara del av skattereformer.
– En skatt på något miljöskadligt kan ge skatte- intäkter som under en övergångsperiod kan täcka det underskott i statsbudgeten som uppstår på kort sikt när till exempel skatter på arbete eller företagande sänks. På så sätt kan ekonomiskt nyttiga skattesänkningar finansieras i budgeten, samtidigt som också en miljönytta uppnås, i bästa fall, säger Patrick Krassén.
Fakta: Nya skatter på gång
Kemikaliskatt på kläder och skor
En ny skatt med syftet att minska förekomsten, eller risken för exponering och spridning, av miljö- och hälsofarliga ämnen från kläder och skor. Skatten föreslogs träda i kraft 1 april 2021, men har med anledning av coronapandemin skjutits upp till 2022. Företagarna är en av många remissinstanser som har avslagit utredningens förslag.
Skatt på engångsartiklar
Miljöskatt som ska stödja en övergång till en mer resurseffektiv och biobaserad cirkulär ekonomi. Skatten bedöms i ett inledande skede leda till en minskad förbrukning av muggar och livsmedelsbehållare med cirka 25 procent. Skatten föreslås träda i kraft 1 september 2021.
Kilometerskatt (Avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga transporter)
Utredningen av den så kallade kilometerskatten (2017) blev så kritiserad att förslaget inte lades fram. En avståndsbaserad skatt hade drivit upp priserna på transporter kraftigt och drabbat de företag som är beroende av långväga godstransporter. Efter detta har regeringen arbetat vidare med skatten, men än så länge har inget presenterats. Nya bud kom med en inriktningspromemoria vilken bland annat föreslog att skatten skulle vara geografiskt differentierad. Geografiskt differentierade skatter är problematiska sett ur regionala och lokala konkurrensperspektiv. En eventuell ny utformning på skatten behöver vara kraftigt differentierad efter utsläpp och lastbilens egenskaper för att inte missgynna längre och tyngre fordonsekipage.
Text: Per Manns.