Listan: Årets 10 tokigaste regler och tillämpningar
Här är veckans långläsning! Tidningen Företagaren listar några av de mest uppmärksammade reglerna och regeltolkningarna under senaste året.
Har du något exempel på regler som fungerar riktigt dåligt eller krångligt för företagare? Tipsa webb@foretagarna.se
Kommun krävde chokladbit på menyn för att bevilja alkoholtillstånd
Tokighet 1
Hamburgerkedjan Bastard Burgers växer snabbt och finns nu på 23 platser i hela landet. Företagets vd avslöjar att kommunernas tillståndshantering varierar stort – trots att det är samma lagstiftning som gäller för alla. När Bastard Burgers öppnar en ny restaurang krävs ett lokalt alkoholtillstånd – en process som slukar både tid och resurser. 
– Det blir en viss osäkerhet för varje ny ort som vi ska öppna på, eftersom kommunerna tolkar lagen olika och lägger fokus på olika saker. Vi kan sitta där med kontrakt för en lokal och nyanställd personal, men vi vet inte hur processen i kommunen kommer att se ut, hur lång handläggningstid som väntar, vilka underlag som kommer att behöva kompletteras och så vidare, kommenterade Simon Wanler, vd på Bastard Burgers (bilden), på Företagarna.se för en tid sedan.
Bastard Burgers erbjuder en meny som fokuserar på hamburgare och öl – men det är inte alla kommuner som gillar upplägget:
– I en kommun fick vi lägga till en choklad- kaka på menyn för att få tillstånd att servera alkohol. Det känns något stolpigt att det är det som ska avgöra om konceptet kan räknas som tillräckligt för att få servera öl, säger Simon Wanler.
Företagarna kommenterar:
”Det är häpnadsväckande att det finns nitiska tjänstemän som kräver en chokladkaka på menyn för att bevilja serveringstillstånd. Givetvis var inte detta syftet med lagstiftningen.
Samtidigt finns många goda exempel på kommuner runt om i landet som jobbar med att hjälpa företag att göra rätt. Men de goda exemplen behöver bli fler”, säger Pontus Lindström, Företagarnas expert på lokalt företagsklimat.
Sätter stopp för McDonalds miljöarbete
Tokighet 2
McDonald’s ville omvandla frityrolja från restaurangköken till bränsle – en åtgärd som skulle bidra till att företaget kan nå sina miljömål. Men Stockholms stad satte stopp för idén.
I stället för att låta en privat entreprenör som har specialiserat sig på återvinning av spillfetter ta hand om oljan valde Stockholms stad att hävda sitt monopol på sophämtning. Frågan hamnade i mark- och miljödomstolen som dömde till stadens fördel och därmed ska spillfettet slängas i hushållssoporna – trots att Naturvårdsverket inte rekommenderar det.
Företagarna kommenterar:
”I stället för att låta fungerande logistikkedjor av entreprenörer som har kunskap och rutiner för att ta hand om spillfett har Stockholms stad valt att hävda avfallsmonopolet – tvärtemot vad Naturvårdsverket tycker”, säger Helena Fond, ansvarig för regel- förenklingsfrågor hos Företagarna.
Alla vill avskaffa danstillståndet, men ingen lyckas
Tokighet 3
Om det uppstår spontandans på en restaurang eller bar som saknar danstillstånd riskerar näringsidkaren rättsliga påföljder. Näringsminister Ibrahim Baylan har åkt på turné genom Sverige för att lära sig mer om regler och regeltillämpningar. Under ministerns besök i Umeå i vintras kom danstillståndet åter upp som ett exempel på en regel som borde skrotas.
– Danstillståndet är en fråga som ligger hos Justitiedepartementet. Men jag kan säga så mycket att vi från Näringsdepartementet pratar med våra kollegor på Justitiedepartementet om hur vi kan lösa den här frågan. Dialog pågår, det lovar jag, kommenterade Ibrahim Baylan.
Sara Johansson är hotelldirektör för Elite Hotel Mimer i Umeå och hon var en av dem som deltog i dialogmötet med näringsministern:
– Jag blev väl inte så mycket klokare när det gäller framtiden för danstillståndet, men det verkar åtminstone finnas en samsyn mellan oss i besöksnäringen och näringsministern.
Företagarna kommenterar:
”Riksdagen beslutade redan för tre år sedan att avskaffa danstillståndet. Att man inte ens lyckas ta bort regler eller tillstånd som man politiskt är överens om är onödiga kan man tycka är minst sagt anmärkningsvärt”, säger Helena Fond, ansvarig för regelförenklingsfrågor på Företagarna.
Kommunen har höjt priset med 423 procent
Tokighet 4
Företagens kostnader för regelbörda ökar dramatiskt i Sverige. Det vet Karin Fransson (bilden) som driver fotvård i Växjö.
Ka
rin driver sin fotvårdssalong sedan många år tillbaka och hon har bra koll på siffrorna. Tidigare tog det en timme för kommunen att granska Karins fotvårdslokal – i dag tar det 3,5 timmar.
När Karin Fransson drog i gång sin verksamhet år 2000 kostade kommunens tillsyn 600 kronor per tillfälle. Den senaste fakturan var på 3 140 kronor. Det betyder att Växjö kommun har höjt det totala priset för tillsyn med 423 procent.
– Det är bra att kommunens hälsovårdsinspektör granskar min verksamhet, det har jag inga problem med. Men det som gör mig upprörd är att kommunen har höjt priset kraftigt för tillsynen, säger hon.
Karin Franssons erfarenheter är ingen isolerad företeelse. En rapport från Tillväxtverket visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år.
Företagarna kommenterar:
”Företagarna förespråkar en tydlighet från kommunerna kring tillsynen och vill bland annat att det ska gå lätt att utläsa vad det är man egentligen betalar för”, säger Helena Fond, ansvarig för regelförenklingsfrågor hos Företagarna.
Ny lag tvingar företagare att jaga kunder
Tokighet 5
Sedan den 1 juli råder det rökförbud på vissa allmänna platser utomhus, exempelvis uteserveringar och butiksentréer.
En av de som påverkas av den nya lagstiftningen är 69:ans Spel och Tobak i Stockholm, något som uppmärksammades på Företagarna.se förra året.
Om en kund till 69:ans Spel och Tobak köper ett paket cigaretter och börjar röka vid dörren ska Micke Malmbrink och hans kollegor tillrättavisa rökaren, något som han inte är pigg på.
– Det är väl tänkt att vi ska säga till kunderna om de tänder en cigarett utanför vår butik, men det känns inte som något man vill göra, kommenterade han på Företagarna.se.
Den nya tobakslagen innebär också extra kostnader. I Stockholm kostar det 9 500 kronor att ansöka och den årliga tillsynsavgiften är 6 000 kronor.
Företagarna kommenterar:
”Återigen ett exempel på hur nya lagar och regler stiftas utan någon ordentlig konsekvensanalys. Företagare riskerar att drabbas av sanktioner för saker de inte rimligen kan förväntas kontrollera. Det är oacceptabelt. Tvinga inte företagare att bli rökpoliser”, säger Företagarnas vd, Günther Mårder.
Plogbilarna som inte vågar ploga
Tokighet 6
Trafikverkets skärpta tidskontroller av plogbilar innebär att entreprenadföretag inte vågar ploga enskilda vägar i närheten av statliga riksvägar. Konsekvensen är att boende och turister i fjällvärlden drabbas av snökaos.
Grönfjälls Fritidsby ligger nära Kittelfjäll i Västerbottens fjällvärld. Det är en uppskattad turistdestination som bidrar till att hålla fjällvärlden levande – men ibland är det svårt att komma fram eftersom plogbilarna inte vågar ploga den tre kilometer långa enskilda vägen som förbinder Grönfjälls Fritidsby med omvärlden.
Anna-Lena Karlsson driver fjällanläggningen sedan många år tillbaka:
– Förr tog den stora plogbilen som åker från Dikanäs upp till norska gränsen och tillbaka en avstickare på hemvägen för att ploga den enskilda vägen till Grönfjäll – vilket så klart vägföreningen betalade för. Men sedan Trafikverket 2016 skärpte kraven på de upphandlade entreprenörerna som sköter snöröjningen är det slut med det.
Trafikverket kontrollerar att entreprenörerna startar och blir klara i rätt tid med plogningen via GPS-sändare. Om avtalad tid överskrids riskerar entreprenörerna höga vitesbelopp. Då avstår många hellre från att ploga de små enskilda vägarna när de åker förbi än att riskera att förlora pengar och kanske kontrakt.
Det är inte bara Grönfjälls Fritidsby som har problem med snöröjningen sedan systemet började tillämpas av Trafikverket 2016. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har under hösten haft dialogmöten med bland annat Trafikverket för att se hur man kan hitta en lösning.
Företagarna kommenterar:
”Vi förstår att det underlättar för Trafikverket att följa entreprenörerna via gps men vi anser att det måste finnas en pragmatism och flexibilitet i systemet både ur ett hållbarhetsperspektiv och för att vi ska kunna ha en levande landsbygd”, säger Helena Fond, ansvarig för regelförenklingsfrågor hos Företagarna.
Migrationsverket stoppar nyrekrytering
Tokighet 7
Det råder stor brist på lastbilsmekaniker och företaget Lastvagnsservice Härnösand vill gärna rekrytera en utbildad mekaniker från Irak. Men Migrationsverket sätter stopp.
Katarina Dufvenberg och Raymond Nylander driver Lastvagnsservice sedan många år tillbaka. Det råder stor kompetensbrist i branschen och företaget har gått utomlands för att hitta nya medarbetare.
Men när Katarina Dufvenberg försökte rekrytera en mekaniker från Irak blev det avslag från Migrationsverket. Myndigheten motiverar sitt avslag med att företagets likviditet inte är tillräckligt god. Lastvagnsservice är inte överens med myndighetens sätt att värdera omsättningstillgångarna.
– Jag förstår inte hur Migrationsverket resonerar. Vi är ett seriöst företag. Jag har lång erfarenhet inom ekonomi och det här känns som att bli idiotförklarad. Migrationsverket använder begreppet skenavtal, som om det inte vore en riktig anställning och att vi inte skulle betala ut lön, kommenterade Katarina Dufvenberg på Företagarna.se.
Företaget har överklagat beslutet men har fått avslag på nytt.
Företagarna kommenterar:
”Det här visar att dagens regelsystem måste ändras. Det är upprörande att seriösa företag i behov av kompetent arbetskraft får avslag för att Migrationsverket inte kan göra företagsekonomiska bedömningar.
På Företagarna är det en av våra prioriterade frågor kopplat till arbetskraftsinvandring - att företagen ska bestämma behovet av arbetskraft och att Migrationsverket ska sluta göra företagsekonomiska bedömningar de saknar kompetens för" säger Catharina Bildt Grape.
Miljövänlig laxodling i världsklass får inget miljötillstånd
Tokighet 8
I Sotenäs utvecklas världens kanske mest miljövänliga laxodling. Nu är det bara en sak som fattas – miljötillståndet.
Den landbaserade laxodlingen i Sotenäs är ett samarbete mellan entreprenörerna bakom företaget Smögenlax samt forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Under tre års tid har projektet utvecklats och står nu färdigt för att introducera en laxodling som resulterar i en total utsläppsmängd som bara är en bråkdel av utsläppen jämfört med en norsk laxodling. Och Sverige importerar nästan all lax från Norge.
Men när Smögenlax ansökte om ett miljötillstånd för den nya anläggningen blev det avslag från mark- och miljödomstolen. Anledningen var att anläggningens mycket begränsade utsläpp i havet ansågs kunna påverka miljömålen negativt.
Värt att notera är att såväl mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen som Havs- och vattenmyndigheten är mycket positiva till tekniken och att odlingen "erbjuder en viktig möjlighet för utveckling av en mer miljövänlig odlingsteknik", vilket framkommer i domen. Tveksamheten rör utsläppet.
Smögenlax har överklagat domen till mark- och miljööverdomstolen. De väntar nu på en ny dom om miljötillstånd beviljas eller inte.
Om det blir ytterligare ett avslag är en möjlighet att flytta anläggningen utomlands – det framkom i en intervju med de två grundarna av Smögenlax, Joel Oresten och Claes Lundberg, i Sveriges Radio nyligen.
Företagarna kommenterar:
”Än en gång har drivna entreprenörer stött på svensk regelbörda och striktare regeltolkning än i andra nordiska länder. Smögenlax har tekniken, kunskapen och det som efterfrågas i miljödebatten för hållbar matproduktion, men ändå får de inte miljötillstånd”, säger Företagarnas regionchef Mikael Erlandsson.
Fäboden som blev polisanmäld
Tokighet 9
Ibland fungerar dialogen mellan småföretagare och kommunala företrädare dåligt – riktigt dåligt. Myhrbodarna ligger vackert belägen i Hotagsbygden i Krokoms kommun – omgiven av fjäll, sjöar och skogar. Platsen är en populär turistattraktion som sedan många år tillbaka erbjudit smör, ost och tjockmjölk till försäljning – allt tillverkat enligt hantverksmässiga traditioner sedan sekler tillbaka.
Problemen uppstod när kommunen hävdade att Myhrbodarna är att betrakta som en livsmedelsanläggning.
Anita Myhr, som driver fäbodvallen, och kommunen har olika uppfattningar om verksamheten anses vara registrerad på förhand eller inte.
Tonläget höjdes ytterligare när kommunen valde att polisanmäla Anita Myhr för misstänkt brott mot livsmedelslagstiftningen.
Nu håller fäboden stängt för säsongen. Om livsmedelstillverkningen sätter i gång i vår utan tillstånd kan det bli aktuellt med vite. Kommunen kommenterar konflikten på sin hemsida och menar att de har tagit initiativ till en dialog mellan parterna.
Företagarna kommenterar:
”Det här är ett praktexempel på när en kommun brister i sin dialog med näringslivet. Det är bra att kommunen erkänner att det under lång tid funnits brister i deras myndighetsutövning. Nu hoppas vi att Krokoms företagare kan se fram emot en mer företagsanpassad kommunal service”, säger Pontus Lindström, Företagarnas expert på lokalt företagsklimat.
Tvingas betala för tillsyn som inte utförs
Tokighet 10
Om du har en yrkesregistrerad småbåt så får du betala en tillsynsavgift på 2 500–6 000 kronor per år – oavsett om det blir någon tillsyn eller inte.
Regeringen har beslutat höja sjösäkerheten och det innebär att även mindre yrkesregistrerade småbåtar (5–15 meter) ska registreras, och omfattas av tillsyn.
Många skärgårdsföretagare uppfattar självdeklarationen som administrativt krånglig och det är många som reagerar på att man måste betala en tillsynsavgift även om det aldrig blir någon tillsyn av båten.
Företagarna kommenterar:
”Det är ett systemfel att fakturera en tillsynsavgift innan tillsynen faktiskt har skett. Rimligare vore att en fast avgift kopplas till självdeklarationen som står i proportion till faktiskt nerlagd handläggningstid, och en avgift kopplad till tillsynen som faktureras efter kontrollbesöket.
Transportstyrelsen måste även bli mer transparenta när det kommer till information”, säger Helena Fond på Företagarna.
Artikeln publicerades först i Tidningen Företagaren 1/2020.
Mer regelkrångel!
Företagarna uppmärksammar regelbundet konstiga regler i serien Värsta regelbördan. Där kan du läsa mer bakgrund om flera av tokigheterna nämnda ovan, och också om fler regelkrångliga fall.