Investeraravdraget hotat – på grund av regeringens slarv
Investeraravdraget, som är ett viktigt verktyg för att öka kapitalförsörjningen till särskilt mindre bolag, har hamnat i rättslig limbo. Sedan årsskiftet finns en överhängande risk att investeringar som görs inte kommer att berättiga till avdrag. Skälet är att regeringen inte fått avdraget godkänt av EU-kommissionen.
Regeringens underlag underkändes
Investeraravdraget infördes 2013, i syfte att förbättra kapitalförsörjningen till mindre företag. Privatpersoner får göra avdrag för investeringar som sker genom förvärvande av andelar i sådana företag, under vissa omständigheter. Ur EU-rättsligt perspektiv ses investeraravdraget som en form av statligt stöd, och måste därför ha anmälts till och godkänts av EU-kommissionen. Sveriges godkännande gällde till och med 31 december 2019. Regeringen anmälde i höstas avdraget för förlängt godkännande (2020-2026), men underlaget bedömdes inte tillräckligt av kommissionen. Därefter har regeringen tagit påtagligt lång tid på sig att få fram ett uppdaterat underlag (och det har ännu inte skett).
Den 16 december skickades därför en promemoria ut för remiss – med extremt kort remisstid, endast fem veckor över jul och nyår – i vilken det föreslås att, i det fall Sverige inte får godkännande av kommissionen, ska investeraravdraget föras över till den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Undantag enligt denna behöver inte anmälas för godkännande till kommissionen, men samtidigt skulle det innebära att avdraget begränsas i vissa aspekter och uppgiftsskyldigheten ökar för företagen. Förändringen skulle gälla från 1 augusti.
Negativa effekter av regeringens senfärdighet
Det faktum att regeringen varit senfärdig med att bereda anmälan om förlängning, riskerar att få (åtminstone) två negativa effekter:
- Om nuvarande undantag inte förlängs, och investeraravdraget förs över till GBER, måste det begränsas på flera sätt, bland annat vad avser vilka företag som omfattas, och kontrolluppgiftsskyldigheten utökas, vilket gör systemet krångligare. GBER i nuvarande form löper dessutom ut i slutet av 2020.
- Investeringar som görs perioden 1 januari-31 juli för vilka avdrag yrkas, kommer att vara formellt sett att se som olagligt stöd. Detta har Skatteverket skrivit kortfattat om på sin hemsida, men inte gått ut bredare med information om. Att information inte spridits mer drabbar både investerare och de företag som får investeringarna.
Ur näringspolitiskt perspektiv är det beklagligt att avdraget behandlats så taffligt av regeringen. Samtidigt är det viktigt att investerare och företag uppmärksammas på det nuvarande osäkra rättsläget.
Företagarna har nu lämnat in remissyttrande om den utsända promemorian. Med den i dagsläget föreliggande informationen kan vi inte ta ställning till promemorians förslag.
–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning. Regeringen bör därför i första hand arbeta för att skyndsamt få fram ett underlag som uppfyller de krav kommissionen ställer för en förlängning av godkännandet. Därutöver bör regeringen utreda hur investeraravdraget och andra sätt att förbättra kapitalförsörjningen för växande bolag kan förstärkas, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.