Skrota idén om en modeskatt
Försäljningen i landets kläd- och skoaffärer och deras näthandel får varningslamporna att lysa klarrött. Enligt Stilindex från Svensk Handel har klädhandeln tappat nästan tjugo procent i juni jämfört med samma månad i fjol. Skohandeln är ännu hårdare drabbad. Där är tappet hela trettio procent. De svaga siffrorna ska läggas till vårens redan dystra försäljningsstatistik.
− Handeln har drabbats hårt av coronavirusets spridning i samhället och av de restriktioner som införts. Precis som övriga branscher i landet förväntar sig handelssektorn negativ tillväxt, enligt Småföretagsbarometern. Vi talar om den kraftigaste nedgång som uppmätts i barometern, säger Företagarnas hållbarhetsexpert Philip Thunborg.
Skatt med usel träffsäkerhet
Det minsta man kan begära i den rådande situation är att regering och riksdag inte ökar regelbördan och kostnaderna för kläd- och skohandeln helt i onödan. Ändå finns det ett förslag som innebär just precis det. I april presenterades ett förslag på kemikalieskatt för varorna. Skatten föreslås gälla för alla kläder och skor, med möjlighet till 95 procent avdrag om produkten inte innehåller de skadliga kemikalier som specificeras.
− Det är orimligt att företagare ska bli skattskyldiga oavsett om produkterna de saluför innehåller skadliga kemikalier eller inte. Utredningen om denna skatt på mode bedömer att ungefär 84 procent av alla kläder och skor som omfattas av lagen inte innehåller kemikalierna som skatten ämnar reglera bort, säger Philip Thunborg.
Jobb och företag går förlorade
Utredningen bedömer att ett införande av skatten skulle leda till omkring 700 färre arbetstillfällen i branschen och en påskyndad nedläggning av omkring ett hundra företag.
− De antaganden som utredningen presenterat gjordes före coronakrisen. Nu är risken stor att det blir betydligt fler arbetstillfällen och butiker som försvinner. Det vore mycket olyckligt om regeringen väljer att gå vidare med denna skatt. Det branschen behöver är att ta igen de förluster som krisen orsakat. Förslaget behöver skrotas helt och hållet, säger Philip Thunborg.
Ingen miljönytta, inte hållbart
Miljöargumentet för skatten är ihåliga. Dess konkreta effekt är kostnader och ökad regelbörda för företagen samtidigt som miljönyttan uteblir. Företagarna anser därför att det krävs ett förbud på EU-nivå mot de oönskade kemikalierna. Liknande förbud finns redan i dag inom en rad områden och har på ett snabbt och effektivt sätt fasat ut oönskade kemikalier. En sådan insats hade haft en miljöstyrande effekt på konsumtion och produktion, till skillnad från en nationell särbeskattning som ökar kostnaderna för svenska företag.
− Sveriges små och medelstora företag finansierar välfärden. De har skapat fyra av fem nya jobb under de senaste årtiondena och är motorn i svensk ekonomi. Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir därför än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och för att företagen ska kunna ta sig genom krisen. Omotiverade skatter under en kommande återhämtningsfas är inte långsiktigt hållbart, säger Philip Thunborg.