Plus och minus i arbetsrättsutredningens betänkande
Företagarna anser att utredningen En moderniserad arbetsrätt som den särskilde utredaren Gudmund Toijer överlämnade till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark på måndagen huvudsak är bra och innehåller balanserade förslag som på flera punkter tar hänsyn till villkoren för de små och medelstora företagen. Det är viktigt eftersom det är de som skapar fyra av fem nya arbetstillfällen i svensk ekonomi.
− Jag har svårt att få ihop den svepande kritiken som nu kommer från fackligt håll och även från arbetsmarknadsminister Eva Nordmark med de faktiska förslag som läggs fram i utredningen. Dessutom är det ju möjligt för arbetsmarknadens parter att göra avsteg från förslagen i kollektivavtal. Skillnader är att de små företagen som inte har kollektivavtal får en modern och mer ändamålsenlig lagstiftning att förhålla sig till, säger Lise-Lotte Argulander som suttit i utredningens referensgrupp i egenskap av arbetsrättexpert på Företagarna.
Vissa förslag bättre än andra
Företagarna anser att en del förslag i utredningen är bättre än andra. Det finns med andra ord både plus och minus.
På plussidan finns de utökade undantagen från turordningsreglerna i Las, skärpningen av kraven för omplaceringar och förslagen som innebär att det blir mer förutsägbart och mindre kostsamt och mer förutsägbart att säga upp en person på grund av personliga skäl.
På minussidan hamnar den föreslagna lagstadgade skyldigheten för arbetsgivare att erbjuda skälig kompetensutveckling till anställda under anställningstiden, kopplat till skadestånd. Dessutom föreslår utredningen att lagförslagen ska börja gälla först den 1 januari 2022, i stället för under 2021, så som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna enats om i januariavtalet.
På plussidan
+ Undantag i Las för fem nyckelpersoner
Utredningen föreslår att alla arbetsgivare ska få undanta fem nyckelpersoner från turordningslistorna. I dag får undantag bara göras för två personer och dessutom endast i företag med upp till tio anställda. Den föreslagna ändringen tar bort trösklar genom att föreslå att alla arbetsgivare, oavsett storlek ska kunna undanta personer som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Företagarna anser att ändringen är bra för både företagens möjlighet att växa, behålla rätt kompetens och för viljan att nyanställa.
+ Skärpta kvar på kvalifikationer vid omplacering pga. arbetsbrist
Utredningen föreslår att en arbetstagare, för att vara kvar vid en arbetsbrist, ska kunna omplaceras till en ny tjänst utan upplärning och utbildning för att komma i fråga för omplacering med stöd av turordningsbestämmelserna. I dag gäller att en arbetstagare anses ha tillräckliga kvalifikationer och på så vis kan behålla sin anställning genom omplacering till ett arbete som någon annan arbetstagare med kortare anställningstid redan utför även om det kräver att den som tar över arbetet måste utbilda sig eller lära upp sig under så pass lång tid att hen inte kan ta över arbetet på en gång. Med detta skärpta krav får ”tillräckliga kvalifikationer” en annan och bättre anpassning till dagens arbetsmarknad.
+ Slopad ogiltigförklaring av uppsägning pga. personliga skäl
Utredningen föreslår att arbetsgivare med upp till 15 anställda ska kunna säga upp arbetstagare pga. personliga skäl utan att uppsägningen ska kunna ogiltigförklaras. Det betyder att en arbetsgivare endast kan bli skyldig att betala skadestånd motsvarande arbetstagarens ekonomiska förlust och för den kränkning åtgärden har inneburit, om en domstol bedömer att det inte funnits saklig grund för uppsägningen eller avskedandet. Kravet på saklig grund för att ta till en uppsägning på grund av personliga skäl är oförändrat. Det kommer fortsatt vara möjligt att ogiltigförklara en uppsägning som strider mot annan lagstiftning som exempelvis diskrimineringslagen, lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen med flera.
+ Förutsägbarhet och kostnader vid uppsägning
Som nämnt ovan föreslår utredningen att ogiltigförklaring av uppsägning inte ska vara möjlig för arbetsgivare med upp till 15 anställda. Det är en del av förslagen som handlar om att göra det mer förutsägbart och mindre kostsamt att säga upp personal. Utredningen föreslår att anställningen inte längre som huvudregel ska bestå under tvistetiden i fall där en arbetstagare har yrkat på ogiltigförklaring av en uppsägning. För att anställningen ska bestå under tvisten föreslår utredningen att det ska krävas att arbetstagaren vid en så kallad interimistisk prövning i domstol gör sannolikt att det inte har förelegat saklig grund för uppsägningen. Företagarna anser att detta är bra eftersom det innebär att en ogiltighetstvist, som i dag ofta är både långdragen och kostsam, normalt inte kommer förekomma så ofta samt att kostnaderna vid en tvist blir mer förutsägbara. Visar det sig att arbetsgivaren inte hade saklig grund för uppsägningen blir det däremot mer kostsamt då skadeståndet är normerat till lägst 8 månadslöner. Så det kommer fortsatt vara viktigt att ha saklig grund för uppsägningen.
+ Värnar den svenska modellen
Utredningen föreslår att huvuddelen av de förslag som förs fram ska vara semidispositiva. Parter som sluter kollektivavtal kommer alltså att kunna avvika från förslagen. Det anser Företagarna är bra och det värnar vår svenska modell.
På minussidan
- Skyldighet att erbjuda kompetensutveckling
Utredningen föreslår att det i anställningsskyddslagen ska införas en skyldighet för arbetsgivare att i skälig utsträckning inom ramen för anställningen erbjuda sina arbetstagare kompetensutveckling. Skyldigheten föreslås gälla för både offentliga och privata arbetsgivare och gälla oavsett om arbetstagaren har en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning, förutsatt att hen har minst sex månaders sammanlagd anställningstid hos arbetsgivaren. Företagarna anser att sådan kompetensutveckling gör intrång i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet på en arbetsplats och att behovet av kompetens – som i sig är viktigt både för arbetsgivare och för arbetstagare – bättre kan lösas på annat sätt. Att koppla den till anställningsskyddslagstiftning är att tillföra ett lager i lagstiftningen som vare sig har med anställningens ingående eller upphörande att göra. Företagarna befarar även att det föreslagna om skälig kompetensutveckling kommer att vara tvistedrivande såtillvida att det är kopplat till ett skadeståndsansvar som kan bli aktuellt när en arbetsgivare säger upp en anställd eller när en tidsbegränsad anställning upphör. Vi befarar att facken kommer utnyttja detta och att skadeståndet som är normerat till två eller tre månadslöner regelmässigt kommer behöva utbetalas för att kunna genomföra uppsägningar över huvudlaget.
- Företrädesrätt till återanställning
Utredningen föreslår, för att utjämna balansen mellan olika anställningsformer, att kvalifikationstiden för när en arbetstagare uppnår företrädesrätt till återanställning vid visstidsanställning ska förkortas från 12 månader till nio månader. Detta kommer innebära att det blir tre olika nivåer på kvalifikationstid för rätt till återanställning beroende på anställningsform. Företagarna tror att det kommer bli administrativt krångligt för de mindre företagen att tillämpa.
- Ikraftträdande
Enligt januariavtalet ska de förändringar i Las som utretts genomföras 2021. Utredningen föreslår att förslagen samlat bör träda i kraft den 1 januari 2022. Det figurerade uppgifter inför presentationen av utredningens förslag om att den skulle föreslå ikraftträdande till sommaren 2022. Jämfört med det är 1 januari 2022 klart mycket bättre, men ändå i senaste laget. Företagarna anser att det är viktigt att förändringarna träder i kraft snarast möjligt och kommer i vårt remissvar föreslå första kvartalet 2021.
Remissbehandling
Utredningen innehåller även några andra förslag som Företagarna kommer behandla i vårt remissyttrande. Företagarna kommer att lämna ett remissyttrande där vi utförligt kommenterar utredningens alla förslag både positiva och negativa. Remisstiden kommer enligt uppgift i media bli fyra månader och remissyttrandet kommer då lämnas någon gång i september eller oktober.