Utbildning och jobb måste hänga ihop
Det sätt vi byggt upp gymnasiet och vuxenutbildningen förmår inte leverera den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Med det krassa konstaterandet inledde utbildningsminister Anna Ekström måndagens pressträff om slutbetänkandet från Utredningen om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola.
Samma konstaterande ekar i rapport efter rapport från Företagarna där vi under många år kunnat konstatera att kompetensförsörjningen är det största tillväxthindret för små och medelstora företag. Företagen hittat helt enkelt inte personer som har de kvalifikationer de behöver för att kunna växla upp verksamheten. Det gäller inte minst för många gymnasiala yrkesutbildningar.
Efterfrågan på arbetsmarknaden
Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist har arbetat med en parlamentariskt sammansatt grupp och en expertgrupp och levererar en diger lunta med många förslag som nu ska ut på remiss.
Som Lars Stjernkvist och slutbetänkandet förtjänstfullt påpekar behövs det en rakare väg till arbetsliv och fortsatta studier än i dag. För att möjliggöra det krävs sannolikt en rad åtgärder av det slag som utredningen lägger fram.
− Företagarna välkomnar att utredningen vill ändra balansen i utbudet av utbildningar i gymnasieskolan och på komvux så att det bättre stämmer överens med det som arbetsmarknaden faktiskt efterfrågar, säger Malin Påhls Hansson, expert på kompetensförsörjningsfrågor på Företagarna.
En bättre modell för utbudet
En ny dimensioneringsmodell av utbildningsplatser är en central del i utredningen, där Stjernkvist förespråkar en kombination av elevernas efterfrågan med ett statligt framtaget ramverk som predicerar arbetsmarknadens behov. Anna Ekström kommenterade förslaget med att elever självklart ska välja vilket program de vill gå på, men att deras val inte ska avgöra vilka utbildningar som ges.
− I dagens system är elevernas val det enda styrande, vilket Företagarna redan tidigare identifierat som ett problem då eleverna, till följd av begränsad studie- och yrkesvägledning och varierande arbetslivsanknytning, saknar tillräckliga förutsättningar för att göra informerade och långsiktiga gymnasieval, säger Malin Påhls Hansson.
Tydligare kompetensförsörjningsfokus
Trots att kostanden för gymnasieutbildningen stigit under senare år är bristerna i utbildningsapparaten märkbara. Utredningen föreslår därför mer samverkan om kompetensbehov och mindre konkurrens om elevunderlag till förmån för ett tydligare kompetensförsörjningsfokus och smartare finansiering. Faktum är att fyra av tio som lämnat ett högskoleförberedande program inte påbörjat eftergymnasiala studier inom fyra år. Intresset för yrkesprogrammen har samtidigt sjunkit och kostnaderna för att anordna utbildningarna har överstigit förmågan, vilket resulterat i en kännbar brist av gymnasialt yrkesutbildad kompetens och nedlagda yrkesprogram.
− Utredningens förslag går i tydlig linje med normen att utbilda unga människor in i anställning. Vid sidan av det är det även viktigt att utbildningssystemet förmår att skapa företagare som i sin tur skapar jobb för andra. De här eleverna finns i alla utbildningsprogram. Därför är tillgång till Ungt företagande och inslag av entreprenörskap så viktigt, säger Malin Påhls Hansson.
Utökat samarbete mellan kommuner
Problemen finns även i vuxenutbildningen utbudet av program varierar med i vilken kommun man bor. Utredningen föreslår därför utökat samarbete mellan kommunerna för att kunna samla resurser och erbjuda utbildning som efterfrågas på den regionala arbetsmarknaden. Utredningens förslag innebär en begränsning i det kommunala självstyret, medan huvudmannaskapet föreslås stå oförändrat.
− Långsiktigt krävs dock att gymnasieskolan och komvux lyckas bättre med att matcha utbildningarna med de arbeten som finns. För att så ska ske krävs att ramverket för kompetensbehov även inkluderar de mindre företagens efterfrågan. Vi har tyvärr identifierat en del briser i de prognosverktyg som används i dag, vilket kan förklara en del av kompetensbristen, säger Malin Påhls Hansson.
Bättre dialog med företagen
Företagarna kommer i det närmaste att behandla utredningens förslag ingående i vårt kommande remissyttrande. Företagarna vill dock uppmärksamma en brist i utredningen då ingen näringslivsorganisation varit inkluderade i utredningens expertgrupp. Med anledning av det hoppas Företagarna på en bättre dialog i det fortsatta arbetet med implementering av det nya systemet för planering och dimensionering i gymnasiet och komvux.