Välkommen modernisering av a-kassan

Något i skymundan av den uppmärksammade utredningen om förändringar i Las presenteras nu utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring. En modernisering av arbetsrätten är tätt sammanlänkad med en mer modern arbetslöshetsförsäkring, men den senare har alltså inte rönt lika stor uppmärksamhet.

Ett av utredningens förslag innebär att arbetslöshetsförsäkringen ska baseras på inkomster. Inkomstuppgifterna hämtas från månatliga arbetsgivardeklarationer som arbetsgivare skickar in till Skatteverket.

Bra med inkomstbaserad ersättning

Företagarnas socialförsäkringsexpert Erik Ageberg har suttit med i utredningens referensgrupp. Han välkomnar förslaget om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring. Det går i linje med Företagarnas förslag om historiska inkomstuppgifter som beräkningsunderlag för hela socialförsäkringen.

− För att få a-kassa i dag måste arbetslösa visa vilka exakta tider de har arbetat. I slutändan är det tid som arbetsgivare måste lägga för att administrera a-kassan. Att i stället basera arbetslöshetsförsäkringen på inkomstuppgifter via de månatliga arbetsgivardeklarationerna sparar administrativ tid för landets företagare att driva och utveckla sina företag, säger Erik Ageberg.

Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring och lämnas under en tid mellan arbeten. Därför krävs det i dag att den sökande är förankrad på arbetsmarknaden. Det avgörs i dag genom det så kallade arbetsvillkoret. Det innebär att det krävs att individen har arbetat i minst sex månader men minst 80 timmar per kalendermånad under det senaste halvåret. Alternativt minst 480 timmar under sex sammanhängande månader, med minst 50 timmar i var och en av de sex månaderna under det senaste året.

Nytt sätt beräkna ersättning

Utredningen föreslår nu att ersättningens storlek ska – utöver den sökandens tidigare inkomster av förvärvsarbete och tiden som medlem i en arbetslöshetskassa – baseras på tiden med ersättning. Ersättningen ska som mest motsvara 80 procent av en månadslön på 25 000 kronor de första hundra dagarna och sedan trappas ned med först tio procentenheter och med ytterligare fem procentenheter efter ytterligare 100 ersättningsdagar. Dessutom ska ersättningsperiodens längd vara differentierad utifrån den sökandes förankring på arbetsmarknaden. Medlemskapet i en arbetslöshetskassa ska fortsatt vara frivilligt, men medlemskapet påverkar ersättningsnivån.

Företagare har lägst anslutningsgrad

Regeringens ambition att öka anslutningsgraden till a-kassan är välkommet. Sju av tio svenskar är medlemmar i en a-kassa, enligt Sveriges A-kassor. Företagare är den grupp som har lägst anslutningsgrad (44 procent) men är den största yrkesgruppen i Sverige.

− Det är uppenbart att det krävs mer insatser för att öka attraktiviteten i medlemskap i a-kassor för företagare, säger Erik Ageberg.

Dagens utformning av arbetslöshetsförsäkringen innebär att företagare som behöver nyttja a-kassan ofta inte får någon, eller mycket låg, ersättning eftersom de inte tar ut lön under tiden företaget går dåligt.

I stället för dagens system har Företagarna tidigare föreslagit en premiebaserad försäkring där företagare betalar in en premie med valfri ersättningsnivå. Närmre tre fjärdedelar (72 procent) av företagare anser att det låter som en god idé.

−  Våra trygghetssystem är anpassade för anställda. Företagare passar tyvärr inte in i regelverket utan missgynnas konsekvent i socialförsäkringen. I fråga om a-kassan handlar det om en besvärlig process för att bevisa att företaget är nedlagt eller vilande. Att lägga ner ett företag görs inte i en handvändning. Samtidigt får inget arbete utföras i företaget om företagaren ska uppbära a-kassa. Det blir ett moment 22, säger Erik Ageberg.