Omställningsstödet är ett stöd för omsättning
Läs också nyare: Vad är skillnaden mellan omsättningsstödet och omställningsstödet? (november 2020)
Det nya stödet för företag drabbade av effekterna av coronakrisen, baserat på omsättningsbortfall, är i grunden bra och välkommet. Beskedet från regeringen och samarbetspartierna på valborgsmässoaftonen är en framgång för Företagarnas påverkansarbete. Vi har förespråkat det sedan krisens början.
Motsvarande stöd finns redan på plats i bland annat Danmark och Norge, och hade diskuterats under veckorna innan mellan regeringen och samarbetspartierna.
Enligt förslaget ska stödet börja gälla 1 juli, och gälla för omsättningsbortfall under mars och april. Finansminister Magdalena Andersson framhöll vid pressträffen att det handlar om ett ”omställningsstöd”. Samma begrepp återkom i regeringens pressmeddelande om förslaget.
Handlar om att täcka tapp
Det har uppstått en viss begreppsförvirring om omsättningsstöd och omställningsstöd. Låter det otydligt? Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén benar ut saken och konstaterar att det finns en del utestående frågor.
Vad menas med omställning i det här fallet?
Vi har ännu inget färdigt lagförslag att bedöma , men regeringen ger några exempel: ”restauranger som behöver sälja en större del av maten som hämtmat”, ”taxiverksamhet som kan ställa om till leveranser” och ”tillverkningsföretag som ställer om till produktion av exempelvis sjukvårdsmaterial”.
Men det är tappet i omsättning som är det centrala?
Ja, man måste vara på det klara med att många av de företagare som nu drabbats av ett akut frånfälle av intäkter helt enkelt inte har möjlighet att ”ställa om” på kort varsel. Ett begränsat stöd för vissa kostnader, som ges retroaktivt, kan inte rädda företag om efterfrågan fortsätter vara näst intill obefintlig. Med det sagt tycker vi att det som är bra med stödet är att det är generellt och går till företag som har tappat sin omsättning på grund av minskad efterfrågan, som följd av de införda restriktionerna.
När får vi alla bitar, svart på vitt?
Det kommer att dröja ytterligare. De senaste veckorna har vi fått se ett antal åtgärdspaket, som alla tagits fram på kort varsel. Det stöd vi har efterlyst sedan krisens start – omsättningsstöd – ska nu beredas under två månader. Vi ska göra det vi kan för att det slutgiltigt utformas så att det faktiskt uppnår målet: att rädda de mest utsatta företagen!
Frågetecken som måste rätas ut
Den aviserade utformningen av stödet har väckt ett antal frågor. Det är frågor som det inne finns svar på ännu, eftersom stödet ska beredas. Däremot finns det viktiga aspekter av frågorna som vi kan resonera kring. Här har Patrick Krassén listat dem.
Vad kommer att räknas som ”fasta kostnader”?
Av regeringens meddelande framgår att lönekostnader inte kommer att ingå i stödet. Väldigt många tjänsteföretag har den största delen av sina fasta kostnader i löner. Stödet riskerar därför att exkludera många av de företag som det sägs riktas till. Och vem kommer beräkna dessa kostnader? Ska företagaren själv göra det, någon extern aktör eller en myndighet? Det finns en stor risk att stödet i många fall fastnar i administrativa hinder.
Hur beräknas omsättningstappet?
Omsättningstappet ska beräknas utifrån omsättningen i mars och april i år jämfört med samma månader 2019. Men hur ska beräkningen av omsättningstapp göras för företag som bildats efter april ifjol? Nya företag riskerar att diskrimineras, även om de utifrån objektiva faktorer borde vara berättigade till samma stöd.
Hur tillförsäkrar man från regeringens sida därtill att inte tillfälliga eller säsongsbaserade inkomstskillnader gör bedömningen av omsättningstappet skev? Vore det inte mer rimligt beräkna omsättningstappet utifrån ett genomsnitt för hela 2019, till exempel?
Innefattas även enskilda näringsidkare?
Formuleringen om att företag som ”har F-skattegodkännande” kan komma i fråga för stödet indikerar att även enskilda näringsidkare innefattas, men eftersom dessa stängts ute från vissa av de tidigare stödåtgärderna, skulle klarhet i denna fråga vara välkommet. Även om enskilda näringsidkare kan få del av stödet formellt sett, finns fortfarande risk att definitionen av fasta kostnader kommer att innebära att många av dem i praktiken utesluts.
Varför just 39 miljarder?
Hur har man landat i summan 39 miljarder kronor för två månader? Finansdepartementet beräknar att cirka 180 000 företag kan komma att få del av stödet. Men har regeringen redan satt ett tak på hur mycket stöd som kan utbetalas? Det skulle indikera att kriterierna för vilka kostnader som inkluderas kanske redan är avgjorda – men det har inte kommunicerats.