Nedsättning av egenavgifter
Problemet, som ekonomijournalisten och Företagarna-medlemmen Jan-Erik W Persson beskriver i en artikel hos Visma SPCS, uppstår för de företagare som har en årlig aktiv näringsinkomst på mellan 40 001 kronor och strax över 200 000 kronor.
Om dessa personer väljer längre karenstid äts nämligen minskningen i sjukförsäkringsavgift upp av en i princip motsvarande minskning av hur mycket egenavgifter på aktiva näringsinkomster sätts ned, den delen blir alltså dyrare.
"De som i den här gruppen har valt en längre karenstid missar maximal trygghet men får inte en enda krona i sänkt avgift" menar Jan-Erik W Persson.
Bakgrunden är att den som bedriver enskild näringsverksamhet eller är delägare i ett handelsbolag kan få ett särskilt avdrag från egenavgifterna.
För att få avdraget måste krävs att man betalar fulla egenavgifter och har ett överskott av en aktiv näringsverksamhet som överstiger 40 000 kronor. Man får avdrag med 7,5 procent av underlaget på inkomst av aktiv näringsverksamhet.
Normal karenstid är 7 dagar, men möjligheten finns för den som inte fyllt 55 år, att välja både kortare och längre. Den som väljer längre karenstid, alltså fler dagar utan möjlighet till sjukpenning, får lägre sjukförsäkringsavgift.
Så kan man göra
Ett sätt att lösa problemet vore enligt Jan-Erik Persson att riksdagen beslutar att även den allmänna löneavgiften ska ingå bland de avgifter som får sättas ned, när den generella nedsättningen av egenavgifter beräknas av Skatteverket. Detta har inte tillåtits hittills
Tills dess kan ett sätt att mildra problemet, åtminstone för företagare under 55 år, vara att företagare med aktiva näringsinkomster från firma eller handelsbolag väljer den kortaste möjliga karenstiden, det vill säga en dag.
"Det är inte värt pengarna, att som idag i bästa fall kunna få drygt 2 000 kr mer per år efter skatt och avgifter, och sen ta risken att vid ett långt sjukfall missa upp till 89 dagar med sjukpenning på upp till ca 650 kr om dagen, före skatt" skriver Jan- Erik Persson.
Anmälan om kortare karenstid görs hos Försäkringskassan.
Fakta: Sjukpenning och karens enskild firma
Egenföretagare omfattas inte av sjuklönereglerna, utan istället av systemet för statlig sjukpenning. Efter en karenstid får man istället ersättning från detta system.
Karenstiden har varit en faktor som man från politiskt håll har förändrat och som ledde till omfattande kritik då man 2010 slog fast att den skulle vara som lägst sju dagar. Detta ändrades åter så att man från 2013 åter kan välja en karensdag.
Karens påverkar avgift
Antalet karensdagar påverkar sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna. Företagare som inte väljer får automatiskt sju karensdagar. När de allmänna försäkringen byggdes upp under 1950- och 1960-talet inkluderas inte egenföretagare fullt ut i den allmänna sjukförsäkringen.
Försäkringen var på den tiden uppdelad i en grundsjukpenning som omfattade alla och en inkomstrelaterad tilläggssjukpenningförsäkring som omfattade anställda och som egenföretagare tilläts ansluta sig till. Företagare som ville ansluta sig var tvungna att ha god hälsa och vara under 55 år.
Skaffa koll innan 55-årsdagen
Sedan dess har 55-årsgränsen i försäkringen i någon mån varit kvar. Idag kan företagare som har fyllt 55 år inte ändra sin karenstid så att den blir kortare än den tid de haft innan 55-årsdagen.
För företagare som närmar sig denna gräns är det alltså särskilt angeläget att se över sina karenstider, då man får behålla en kortare karenstid även då man har fyllt 55, förutsatt att ändringen görs i tid.
Läs mer i rapporten Sjukförsäkringen för företagare (Företagarna 2019)