Brister i statsbudgetens välfärdssatsningar

Coronakrisen gjorde det akut att i våras ändra reglerna kring vilanderegler för företagare i arbetslöshetsförsäkringen så att en tidigare vilandeförklaring av företaget inte omöjliggjorde a-kassa. 

− Nu måste reglerna kring när ett företag ska anses vilande ses över, så att en företagare inte förbjuds marknadsföra sig och ha kundkontakter i syfte att återuppta verksamheten, säger Erik Ageberg, Företagarnas socialförsäkringsexpert.

Arbete och egenförsörjning måste lösa sig 

Företagarna anser att incitamenten till arbete alltid måste vara starka och att egenförsörjning alltid bör uppmuntras. I kölvattnet av coronakrisen har flera avsteg gjorts från den grundläggande principen.

I våras höjdes tillfälligt både det högsta beloppet i grundförsäkringen och den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom sänktes tillfälligt kvalifikationskraven till a-kassan och karensen slopandet.

− Det är viktigt att dessa tillfälliga åtgärder är just tillfälliga. Det måste alltid löna sig att arbeta. Fusk och missbruk måste stävjas. Därför är det välkommet att kontrollerna av a-kassan stärks i statsbudgeten. Särskilt uppmuntrande är det att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att komma till rätta med sitt mycket bristande kontrollarbete, säger Erik Ageberg.

Nytt bidrag finansierat via statsbudgeten

Ett annat avsteg är det så kallade pensionstillägget. Det innebär att pensionärer med en allmän pension mellan 9 000 och 17 000 kronor kan få som mest 600 kronor ytterligare per månad.

− Tillägget är ett brott mot 25 år av stabilitet i pensionssystemet. Principen om självfinansieringen har varit styrkan i pensionssystemet och den har nu upphört. I praktiken innebär tillägget ett nytt bidrag som finansieras genom statsbudgeten, säger Erik Ageberg. 

Oro för vård- och rehab-kostnader

Coronakrisen har inneburit ett mycket ansträngt läge för sjuk- och hälsovården. Staten har tillfälligt lyft av sjuklöneansvaret från företagen men konstruktionen är i grunden fel. Dessutom har coronakrisen försvårat rehabiliteringsarbetet för alla sjukfall. Det är allvarligt mot bakgrund av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. I dessa avseenden är statsbudgeten inte till någon hjälp för företagen.

− När arbetslösheten nu ökar krävs krafttag för att komma till rätta med indirekta kostnader för att anställa. Sjuklöneansvaret bör därför begränsas och ersättningen för höga sjuklönekostnader höjas.  Förutom vårdskuld finns dessutom nu en oro över rehab-skulden. Därför är det oroväckande att regeringen inte har några satsningar på att komma till rätta med rehabiliteringen av landets sjukskrivna, säger Erik Ageberg.