Fest i svenska vingårdar

”Det finns ett seriöst intresse för svenska viner”

Den som vill träffa Sveriges mest erfarna vinbonde får ställa in gps:en på Vingården i Klagshamn i västra Malmö. De sista kilometrarna av färden går via pittoreska bostadskvarter som slingrar sig längs strandkanten av Öresund.

Murat Sofrakis och Lena Jörgensen har drivit vingården i 20 år och de har med tiden blivit något av förgrundsgestalter i svenska vinodlarkretsar. Från trädgården i Klagshamn blickar de ut över cirka 2 hektar vinodlingar; det motsvarar cirka 10 000 vinrankor. De har tillsammans med andra entusiaster runt om i landet utvecklat svensk vinodling från hobbyverksamheter till kommersiella företag.

– Det är nu det börjar hända saker, det finns en massa ambassadörer som bidrar till att sprida kunskapen om svenska viner, säger Murat Sofrakis.

Men det är inte bara Malmö som kan skryta med att ha en egen vingård innanför stadsgränsen. I dag finns runt 40 kommersiella vingårdar i Sverige. De flesta ligger i Skåne och Halland, men även på Öland, Gotland och i Södermanland växer vinbestånden.

Och den som lyfter blicken ser en liknande utveckling i resten av världen. Vingårdarna kryper allt närmare stadskärnorna och i dag finns det cityodlingar i exempelvis Venedig, New York och Perth.

”Det är folket som sprider vetskapen om svenskt vin – inte någon sommelier på en stjärnrestaurang"

Murat Sofrakis ser Storbritannien och Kanada som förebilder.

– England har gjort samma resa som Sverige, vi är kanske 15 år efter. Snackar du med folk som gillar mousserande viner så säger de först champagne, sen kommer engelska mousserande viner. Englands produktion av mousserande viner är otroligt framgångsrik. En annan framgångssaga är Kanada som numera gör några av världens bästa isviner.

Kritiska röster menar att svensk vintillverkning inte kan stå sig internationellt eftersom det är svårt att odla klassiska druvor som riesling, pinot noir och chardonnay på nordliga breddgrader. I svenska vingårdar är det druvsorten solaris som helt dominerar, en druva som Murat Sofrakis var med och introducerade för snart 20 år sedan.

– Solaris är vad riesling är för Mosel. Du kan hitta solarisdruvan på vingårdar hela vägen från norra Italien till Skandinavien. Överallt utom i Frankrike. Men det är här i norra Europa som druvan presterar bäst.

Att ändra attityden till svenska viner och solarisdruvan är en av de främsta drivkrafterna för vinodlarparet i Klagshamn.

– Vi ska göra solarisviner bäst i världen, då tillför vi vinvärlden något nytt.

Att det finns ett växande intresse för svenska viner bekräftas av Systembolaget.

– I dag är mottagandet av svenska viner bland vinjournalister och privatkunder ett helt annat jämfört med för några år sedan. Det finns ett seriöst intresse för svenska viner, säger Fredrik Arenander, inköpschef på Systembolaget.

Men för de flesta konsumenter är det fortfarande svårt att hitta viner från svenska vingårdar i Systembolagets hyllor. Bästa möjligheterna erbjuds de som bor i södra Sverige.

– Svensk vinproduktion är fortfarande väldigt, väldigt liten och det medför att det är svårt att erbjuda svenska viner i samtliga av våra butiker. Men vi har ett sortiment som vi kallar för ”lokalt och småskaligt” och det innebär att produkten erbjuds i 1–10 butiker inom 15 mils radie från producenten.

Systembolaget sålde 30 000 liter svenska viner (druvor odlade i Sverige) under 2019, vilket kan jämföras med 26,8 miljoner liter franska viner.

– I takt med stigande efterfrågan och kvalitet lanserar vi allt fler svenska viner i vårt exklusiva sortiment. Då hamnar vinet på hyllan i butiker med efterfrågan av dyrare viner. Det är få lanseringar jämfört med till exempelvis Bourgogne, men vi ser en tydlig förändring av efterfrågan.

Många av de företagare som väljer att driva en vingård upptäcker snart att det krävs ytterligare verksamheter för att få ekonomin att fungera. Det räcker inte med att enbart sälja via Systembolaget. Vinsverige hoppas att gårdsförsäljning av vin ska bli tillåtet någon gång i framtiden, men i väntan på en mer liberal alkohollagstiftning krävs andra initiativ för att få snurr på verksamheten. Många svenska vingårdar tar emot besökare och flera väljer också att starta egna restauranger där de med hjälp av ett utskänkningstillstånd kan erbjuda besökarna att prova gårdens viner.

– Det är jätteviktigt att gårdar tar emot turister. Det är folket som sprider vetskapen om svenskt vin – inte någon sommelier på en stjärnrestaurang.

”Vi har haft en rekordsommar”

Drygt tio mil norrut från Klagshamn ligger Arilds vingård (omsatte 13,5 miljoner kr 2019, resultat 2,5 Mkr). Det är Sveriges största vingård med 20 hektar odlingar och årsproduktion på cirka 70 000 flaskor vin. De första vinplantorna planterades 2007 och några år senare, 2011, utvidgades verksamheten med hotell och restaurang.

– Besöksverksamheten har varit ett sätt för oss att finansiera vår vingård. Vi började med en restaurang och kompletterade därefter med övernattningsmöjligheter. Vi har under åren utökat med fler rum och nu även glampingtält, säger Annette Ivarsson som driver familjegården tillsammans med sin man Jonas.

Och precis som många andra svenska vingårdar kan de blicka tillbaka på en sommar med rekordmånga turister.

– Vi har haft en rekordsommar så det känns skönt efter den minst sagt turbulenta våren. Våra stora bokningar, som bröllop och konferenser, har flyttats fram till nästa år så därför var det underbart att vi fick en bra sommar med hemestrande svenskar.

I januariavtalet har regeringen och  samarbetspartierna kommit överens om att man under 2020 ska tillsätta en utredning om gårdsförsäljning av  alkoholhaltiga drycker.

Text: Per Manns.