Ny lag om visselblåsare skärper kraven på företag
I oktober kommer riksdagen att behandla regeringens proposition om stärkt skydd för visselblåsare. Det är en helt ny lag som föreslås. Syftet är att göra det säkrare, tryggare och enklare att rapportera missförhållanden i verksamheter.
− Regeringen föreslår att dagens visselblåsarlag från 2017 ersätts av en ny lag som på flera sätt är mer omfattande än dagens lagstiftning, säger Företagarnas chefsjurist Karin Berggren.
Kommer av ett EU-direktiv
Bakgrunden är EU:s visselblåsardirektiv från 2019. Regeringen tillsatte apropå det en utredning med uppgift att föreslå hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten ska implementeras i svensk lag. I fjol lämnade den sina förslag och i våras kom så regeringens proposition som riksdagen ska ta ställning till.
Den nya lagen föreslås börja gälla den 17 december.
Fler missförhållanden ska omfattas
Enligt lagförslaget ska skyddet för visselblåsare gälla om han eller hon rapporterar missförhållanden som strider mot svensk rätt eller unionsrätt och om det finns ett allmänintresse av att andra missförhållanden förs fram i ljuset. Det är en skillnad mot dagens lag som rör allvarliga missförhållanden. Allmänintresse kan handla om att skattepengar används fel eller att en produkt som ett företag säljer är farlig.
Fler ska omfattas av skyddet
En annan skillnad jämfört med dagens lagstiftning är att en vidare personkrets räknas som visselblåsare. I dag omfattas endast anställda och inhyrd personal. Enligt det nya lagförslaget ska även egenföretagare, arbetssökande, praktikanter, volontärer och personer som ingår i ett företags förvaltnings‑, lednings‑ eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas. Dessutom ska skyddet gälla före och efter en anställning. Även personer som bistår vid rapportering föreslås omfattas.
Interna och externa rapporteringskanaler
Dagens visselblåsarlag är inriktad på att ge skydd mot repressalier för den som lyfter missförhållanden. Den föreslagna nya lagen går längre genom att ställa krav på att tillhandahålla vägar som gör att den som sitter inne med information lättare ska kunna visselblåsa.
Det gäller både interna rapporteringskanaler i företag och i offentliga verksamheter samt externa rapporteringskanaler som myndigheter ska tillhandahålla inom olika verksamhetsområden. Det ska inte spela någon roll om visselblåsaren väljer att rapportera internt eller externt.
Intern rapporteringskanal
De interna kanalerna innebär att verksamheter som har minst 50 anställda ska införa särskilda visselblåsarfunktioner för att underlätta att lyfta missförhållanden. Det ska finnas tydliga rutiner för att ta emot, följa upp och återkoppla rapporter om missförhållanden.
Kraven på att införa sådana funktioner eller rapporteringskanaler föreslås införas stegvis.
Steg ett är att alla arbetsgivare med minst 250 anställda och alla offentliga arbetsgivare med 50-249 anställda ska ha en visselblåsarfunktion i enlighet med lagen den 17 juli 2022.
Steg två är att alla privata arbetsgivare med 50-249 anställda ska ha en visselblåsarfunktion på plats den 17 december 2023.
Säkrare att visselblåsa
De särskilda kanalerna för att rapportera missförhållanden ska enligt regeringen ge ett bättre skydd för visselblåsare än i dag. Uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av den starkaste formen av sekretess. Det betyder att de inte får lämnas ut under några omständigheter.
Vad är visselblåsning?
Visselblåsning innebär att en person, ofta en anställd, slår larm om missförhållanden eller oegentligheter till en myndighet eller till massmedia, eller internt i sin organisation. Det kan handla om korruption, miljöbrott, vanvård, penningtvätt och en rad andra omständigheter som personen vill uppmärksamma.
Exempel på visselblåsare
Edward Snowden
Amerikanen Snowden var konsult åt den amerikanska signalunderrättelsetjänsten NSA och avslöjade hemliga massiva övervakningsprojekt (PRISM, Boundless Informant) som kartlade människors privatliv genom telefonavlyssning, mejlintrång och hackning av datorer.
Sarah Wägnert
Den svenska undersköterskan Wägnert anmälde brister på det nyöppnade vårdhemmet Polhemsgården som lett till vanvård av boende. Hennes uppmärksammande av missförhållandena ledde till att Lex Sarah infördes i socialtjänstlagen.
Anders Kompass
Svensken Kompass var chef för fältavdelningen inom Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter när han fick vetskap om påstådda sexuella övergrepp mot barn av franska fredsbevarande FN-soldater i Centralafrikanska republiken.