Ny visselblåsarlag från den 17 december

Den 17 december börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den ersätter den lag som funnits sedan 2017 och innebär att EU:s visselblåsardirektiv införlivas i svensk lagstiftning. Den nya lagen innebär ett starkare skydd för den som visselblåser och den påverkar inte annan lagstiftning som skyddar den som uppmärksammar missförhållanden, såsom skydd för yttrandefrihet och meddelarfrihet.

Syftet med den nya visselblåsarlagen är att göra det säkrare, tryggare och enklare att rapportera missförhållanden. Lagstiftarna hoppas att det i sin tur ska bidra till att korruption, bedrägerier och annan brottslighet uppdagas i större utsträckning.

Vidare personkrets skyddas

I Företagarna LIVE-sändningen Få koll på nya lagar och regler 2022 svarade Företagarnas juridiska rådgivare Hampus Löwstedt på en tittarfråga om vad den nya lagen innebär.

− Den stora skillnaden skulle jag säga är personkretsen den gäller för. Alltså dem som skyddas av lagen, säger han i sändningen.

Från att ha omfattat anställda och inhyrd personal omfattas i och med den nya lagen en vidare personkrets i skyddet för visselblåsare. Egenföretagare, arbetssökande, praktikanter, volontärer och personer som ingår i ett företags förvaltnings‑, lednings‑ eller tillsynsorgan, samt aktieägare som är verksamma i bolaget omfattas. Dessutom ska skyddet gälla före och efter en anställning. Även personer som bistår vid rapportering omfattas.

Skydd för visselblåsare

Uppgifter om visselblåsares identitet ska omfattas av den starkaste formen av sekretess. Det betyder att de inte får lämnas ut under några omständigheter. Dessutom innehåller lagen skydd mot hindrande och repressalier. En arbetsgivare får med andra ord inte försöka hindra en visselblåsare och en får inte heller utsätta den som slagit larm för negativa följder, som exempelvis ändrade arbetsuppgifter, utebliven befordran eller uppsägning.

Bredare omfattning av missförhållanden

Hittills har skyddet för visselblåsare gällt för den som meddelar allvarliga missförhållanden. Den nya lagen går längre än så. Skyddet gäller för den som rapporterar missförhållanden som strider mot svensk rätt eller unionsrätt (EU-rätt) och om det finns ett allmänintresse av att andra missförhållanden förs fram i ljuset.

− Allmänintresse skulle till exempel kunna vara att en produkt som ett företag tillverkar och säljer är farlig, säger Företagarnas chefsjurist Karin Berggren.

Enklare och säkrare att visselblåsa

En annan nyhet med lagen som gäller från den 17 december är att arbetsgivare med fler än 50 anställda är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler för att underlätta för den som vill slå larm om missförhållanden. Genom den interna kanalen ska det finnas rutiner på plats för att kunna ta emot uppgifter och hålla kontakt, följa upp och återkoppla till visselblåsare.

Enligt övergångsbestämmelser får företag mellan sex månader och två år på sig att införa interna rapporteringskanaler. De som har minst 250 anställda ska vara klara den 17 juni 2022. Företag med 50-249 anställda ska vara klara den 17 december 2023.

Jämte interna rapporteringskanaler finns även externa rapporteringskanaler. Det är myndigheter som utsetts av regeringen. En visselblåsare kan välja att använda en intern eller extern rapporteringskanal.

Även småföretag omfattas av visselblåsarlagen

Den nya visselblåsarlagen gäller inom all privat och offentlig verksamhet. Att företag med färre än 50 anställda inte är skyldiga att inrätta interna rapporteringskanaler betyder inte att dessa inte påverkas av lagstiftningen.

− Företag med färre än 50 anställda ska tillämpa reglerna om ansvarsfrihet för den som rapporterar missförhållanden, att inte utsätta rapporterande för repressalier och hindrande åtgärder och förutsättningarna för skyddet är i grunden samma som när det ska finnas rapporteringskanaler, säger Karin Berggren.

Bevisbördan finns reglerad som ”Om den som anser sig ha blivit hindrad att rapportera, utsatt för försök att hindra rapportering eller utsatt för repressalier i strid med denna lag visar omständigheter som ger anledning att anta att så är fallet, är det svaranden som ska visa att sådana åtgärder inte har vidtagits.” Med andra ord kan det vara bra att även småföretag dokumenterar noga andra skäl för till exempel omplacering eller annan åtgärd mot person som rapporterat missförhållanden.