873 miljarder att tävla om

Årets rapport om upphandlingsstatistik har nu publicerat. Som vanligt är det Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten som är avsändare. Rapporten baseras på siffror från 2019 vilket gör att pandemins effekter inte är inkluderade. Det får vänta till 2021.

År 2019 betalade stat, kommuner och regioner ut totalt drygt 873 miljarder kronor till 205 000 privata företag och andra organisationer, vilket motsvarar närmare en femtedel av BNP till baspris (exklusive moms). Av denna total tillföll 156,2 miljarder kronor småföretag (enligt definition mellan 10 och 49 anställda) och mikroföretag (färre än 10 anställda).

− Man kan konstatera att här finns det pengar att tjäna, säger Magnus Johansson, Företagarnas expert på offentlig upphandling. 

Femtio procent små- eller mikroföretag

Nästan hälften, 48 procent av alla anbud som lämnades in, kom från små- eller mikroföretag. Femtio procent av de sedan kontrakterade anbuden gick till små- eller mikroföretag. Om man bryter ner dessa siffror till hur många anbud i genomsnitt som lämnades in av respektive undergrupp kan man konstatera att mikroföretag lämnade i genomsnitt 1, 9 anbud per år, småföretag 3,4 och större företag (fler än 50 anställda) hela 24,9.

− Det här säger något om vilka resurser som krävs för att lämna anbud. Större företag har i många fall egna avdelningar som är dedikerade åt anbudsgivning, vilket också medför att de får större erfarenhet och därmed enklare kan skala upp sitt deltagande i offentlig upphandling, säger Magnus Johansson.  

Kommer det en pandemieffekt?

Det genomsnittliga antalet anbudsgivare per upphandling har ökat och uppgår till 4,5 (2018 uppgick antalet till 4,3). De senaste två årens siffror visar en försiktigt ökande positiv trend. De offentliga upphandlingar som fått in flest anbud 2019 var fritids-, kultur- och sporttjänster med ett genomsnitt på 10,4 anbudsgivare per upphandling. 

− Det är oroväckande att på totalen så inkom det endast ett anbud i hela 18 procent av samtliga annonserade upphandlingar. Det ska bli intressant att följa hur pandemin påverkar detta. Mina egna iakttagelser tyder på att det finns ett stort ökat intresse gällande vissa branscher, medan vissa branscher har drabbats väldigt svårt på grund av bristande efterfrågan i pandemins fotspår, säger Magnus Johansson.

Branscherna i topp

Vilka branscher är det då som fått störst del av kakan 2019? Sammanlagt annonserades 18 379 upphandlingar och av dessa tillföll 36 procent anläggningarbete, 12 procent arkitekt- bygg, ingenjörs- och besiktningstjänster samt 10 procent företags-, marknadsföring- och rådgivningstjänster. Den vanligaste leverantörstypen är aktiebolag (89 procent av alla anbudsgivare) och därefter enskild firma (8 procent).

− Väl värt att nämnas i detta sammanhang är att upphandlande myndigheter inte får ställa krav på att en anbudsgivare ska ha en viss juridisk form för att få lämna anbud, säger Magnus Johansson. 

När det kommer till kommunernas inköp har de tillsammans med sina bolag annonserat 12 438 upphandlingar, vilket motsvarar 7 av 10 av samtliga annonserade upphandlingar. I topp ligger Stockholms stad med 401 upphandlingar och därefter kommer Göteborgs stad med 321. I genomsnitt betalade en kommun ut 1,2 miljarder kronor till privata och offentliga organisationer. 

Stort ansvar på beställarsidan

Företagarna anser att anbudsgivningen och tilldelningen av kontrakt till små- och mikroföretag är bra, men kan bli bättre. Mot bakgrund av att 96 procent av Sveriges 1, 2 miljoner företag är just små- och mikroföretag finns en stor potential. 

− Att göra den offentliga affären mer attraktiv och tillgänglig för så många företag som möjligt är ett arbete som ständigt måste bedrivas. Ett stort ansvar ligger på beställarsidan och dess kravställande. Men för att den offentliga upphandlingen ska uppnå sin fulla potential måste näringslivet också involveras, ju tidigare i processen desto bättre, säger Magnus Johansson.