Regeringen schabblar bort växande företags finansieringschanser

Investeraravdraget är ett viktigt verktyg för att underlätta finansiering till nya och växande företag. Genom avdraget kan den som investerar i ett småföretag få skatteavdrag med upp till 195 000 kronor. Investeraravdraget har funnits sedan 2013, men nyligen har det kraftigt försämrats – och det på grund av slarv och senfärdighet från regeringens sida.

− Regeringens agerande i det här ärendet är under all kritik, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Fel underlag till EU-kommissionen

Ur EU-rättsligt perspektiv ses investeraravdraget som en form av statligt stöd, och måste därför ha anmälts till och godkänts av EU-kommissionen. I slutet av 2019 uppdagades det att regeringen inte hade säkrat förlängning av godkännandet från EU-kommissionen. Regeringen hade skickat in utdaterat underlag och lyckades inte ta fram ett nytt underlag under hösten 2019. I december skickades därför ett förslag på remiss (med en månads remisstid, över jul och nyår), om att söka ett annat sorts godkännande för investeraravdraget.

− Regeringen måste rimligen ha varit medveten under hela 2019, och även dessförinnan, att en anmälan om förlängning skulle behöva göras. Den kunde enkelt ha inhämtat uppgifter från EU-kommissionen om vilket sorts underlag som behövdes, säger Patrick Krassén.

En nödlösning

Företagarna, som var pådrivande i att etablera investeraravdraget, skickade in ett remissyttrande som var mycket kritiskt mot regeringens hantering av ansökan till EU-kommissionen. Den nödlösning som regeringen föreslog – att söka godkännande för investeraravdraget enligt den så kallade gruppundantagsförordningen (GBER) – skulle vara påtagligt mycket sämre. Dels genom begränsningar i avdragsmöjligheterna, dels genom ökad administrativ börda för företaget i fråga.

− Regeringen gick vidare med nödlösningen och la fram den i vårändringsbudgeten. De nya reglerna började gälla från 1 augusti 2020. Hur perioden 1 januari-31 juli skulle behandlas var oklart, säger Patrick Krassén.

Besked från Skatteverket

I vårändringsbudgeten angav regeringen att det är Skatteverkets uppgift att informera om att investeraravdraget har ändrats. Ända fram till i mitten av januari i år fanns på Skatteverkets hemsida endast en text om att besked ännu inte kunde ges om huruvida investeraravdrag skulle gälla för investeringar gjorda mellan januari och juli 2020.

För ett par veckor sedan kom så beskedet, genom ett rättsligt ställningstagande på Skatteverkets hemsida: EU-kommissionen godkände inte underlaget, och därmed ges inget investeraravdrag för köp av andelar gjorda mellan 1 januari och 31 juli 2020. För investeringar gjorda efter 1 augusti gäller de regler som antogs genom vårändringspropositionen.

− Redan 2016 försämrades investeraravdraget genom höjda krav. Nu sker ytterligare försämringar. Samtidigt säger vart femte företag att brist på kapital hindrar dem att växa, säger Patrick Krassén.

Investeraravdraget bör breddas

Företagarna anser att investeraravdraget borde breddas och trösklarna sänkas i stället för att som nu, försämras. Kravet på löneuttag under investeringsåret skulle kunna slopas. Femårsperioden för skyldighet att återföra avdraget borde också kortas till exempelvis två år. Avdragsmöjligheten borde höjas, såväl andelen som taksumman - till exempel från 50 procent av 1 300 000 kronor till 75 procent av 2 600 000 kronor.

− Om coronakrisens effekter inte ska dra Sverige ner i en djupare ekonomisk svacka, med högre arbetslöshet och färre företag, borde mer göras för att gynna investeringar i växande företag, säger Patrick Krassén.