För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Bakläxa, Arbetsmiljöverket

Publicerad 8 jan 2021
Det förslag på att strukturera om Arbetsmiljöverkets föreskrifter som myndigheten tagit fram misslyckas med att utgå från behoven hos de som ska tillämpa regelverket.
Foto: Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverkets förslag på att göra det enklare att förstå och hitta i myndighetens omfångsrika regelflora är en besvikelse. Det är kärnan i Företagarnas svar på remissen om ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets föreskrifter som lämnades in häromdagen.

− Frågan som Arbetsmiljöverket måste ställa sig är vem reglerna är till för? Att stuva om föreskrifterna innebär inte automatiskt att det blir lättare att förstå och hitta i regelverket, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander.

Krångel i stället för förenkling

Bakgrunden till förslaget är att Arbetsmiljöverket sedan några år tillbaka arbetar med att förenkla strukturen, klartextbearbeta språket och sätta in föreskrifterna i ett tydligare sammanhang. Det ska leda till att regelverket som i dag består av 2 300 paragrafer med arbetsmiljöregler samlade i 67 häften förs in i 14 häften och börja gälla 2023. Genom att göra det vill Arbetsmiljöverket att regelverket ska upplevas som tydligt, tillgängligt och relevant för hela arbetslivet.

Vem är mottagaren?

Företagarna och många andra som lämnar remissvar menar att Arbetsmiljöverket i allt för hög utsträckning utgått från myndighetens perspektiv. Till exempel innebär förslaget att häfte nummer två innehåller föreskrifter om ”vanliga risker” och häfte tre behandlar ”specifika risker”. I häfte två delas risker in i bland annat ”fysikaliska arbetsmiljörisker” och ”fysiska faktorer”. Vad som ryms inom dessa begrepp är inte givet för företagare och fackföreningar som ska använda reglerna.

− Strukturen är kanske logisk för Arbetsmiljöverkets personal, men hur ska en vanlig företagare kunna veta hur de benämner olika saker? Exempelvis hamnar arbete med djur under fysiska faktorer vid vanliga risker, säger Lise-Lotte Argulander.

Digitalisering satt på undantag

En stor brist med förslaget är att det inte gått hand i hand med arbetet med att utveckla den digitala struktur som är tänkt att underlätta sökning och navigering i föreskrifterna. Företagarna och flera remissinstanser har påtalat att det gjort det mycket svårare att bilda sig en uppfattning om helheten.

− På 2020-talet borde det vara en självklarhet att en myndighet inte ska tänka i tryckta häften utan ta tillvara de digitala möjligheter som gör att användarna snabbt kan hitta relevant information, säger Lise-Lotte Argulander.

Egenföretagare behöver egen ingång

Den omarbetade textmassan är mycket omfattande. Företagarna befarar att egenföretagare kan ha kommit att omfattas av fler regler i det nya förslaget än i nuvarande föreskrifter. Därför är det viktigt att reglerna för egenföretagare ses över, förtydligas och bearbetas mer än i nuvarande förslag.

− För det första är det tveksamt om egenföretagare omfattas av reglerna på alla ställen de nämns. För det andra ser många egenföretagare sig inte som arbetsgivare. De behöver tydligare vägledning för att kunna sätta sig in i alla paragrafer, säger Lise-Lotte Argulander.

Råd har blivit föreskrifter

Ett annat problem med förslaget är att klartextarbetet fått till följd att precisionen i texten minskat och utrymmet för tolkningar ökat. Dessutom har allmänna råd i vissa fall gjorts om till föreskrifter. Anledningen tycks vara att den övergripande konsekvensutredningen stadgar att allmänna råd inte ska innehålla tvingande bestämmelser eller kunna uppfattas som tvingande.

− Det är anmärkningsvärt om regelmängden ökar genom att lyfta upp tveksamt utformade allmänna råd till paragrafer. Det går stick i stäv med målsättningen att inte öka antalet regler, säger Lise-Lotte Argulander.

Bra och dåliga instruktioner

Regelförenkling är angeläget. Företagarna har därför välkomnat Arbetsmiljöverkets arbete med att för första gången på fyrtio år göra det lättare att förstå och hitta i den omfattande regelflora i form av föreskrifter som tjänar som förtydligande av arbetsmiljölagen. Men arbetet måste utgå från verksamhetens och arbetsplatsens villkor.

− Alla som monterat en möbel eller läst reglerna för ett sällskapsspel vet att det är skillnad på bra och dåliga instruktioner. En otydlig bild eller tvetydig beskrivning kan orsaka mycket huvudbry. Så som i privatlivet så ock i företagandet. Bra och tydliga regler och rekommendationer från myndigheter gör det lätt företagare att göra rätt. Motsatsen bidrar till den regelbörda som tynger landets företagare, säger Lise-Lotte Argulander.

Fler nyheter från Företagarna