Kanada visar vägen för arbetskraftsinvandring

Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring har stora brister. De yttrar sig i årslånga handläggningstider och upprörande kompetensutvisningar. Samtidigt uppger mer än vart fjärde företag i Småföretagsbarometern 2020 att svårigheterna att rekrytera är deras största tillväxthinder.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver tre av Företagarnas experter – Erik Ageberg, arbetsmarknad, Catharina Bildt Grape, migration och integration och Daniel Wiberg, chefsekonom – att regeringen bör dra lärdom av Kanadas framgångsrika arbete med arbetskraftsinvandring.

Poängsystem 

I den kanadensiska modellen fastslår parlamentet årligen en kvot av arbetskraftsinvandrare som ska uppnås, baserat på näringslivets kompetensbehov (utöver detta tillkommer givetvis asylinvandrare och för dem gäller precis som i Sverige regler om skyddsbehov). Kanada ställer tydliga krav på egenförsörjning, verifierbara kompetenser och erfarenheter som utvärderas redan i ansökan, liksom företagens rekryteringsbehov.

Det enskilda företagets behov av nyckelkompetens spelar stor roll, men systemet väger även in behovet av arbetskraft med relevant kompetens, nationellt och regionalt, i ett poängsystem där även faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och en rad andra kriterier meriterar.

Tydlighet och transparens

”Ett poängsystem kan verka hårt men vår övertygelse är att det ger den tydlighet och transparens som det svenska systemet saknar”, skriver Erik Ageberg, Catharina Bildt Grape och Daniel Wiberg i Aftonbladet.

Enligt Företagarna måste den nya grunden för uppehållstillstånd baseras på den objektivitet och rättssäkerhet som ett poängsystem ger, därefter kan systemet breddas till att utgöra den huvudsakliga grunden för reglerna om arbetskraftsinvandring.