Utan småföretagen stannar kommunerna

Företagarnas stora granskning Välfärdsskaparna visar att det är småföretagen och deras anställda som står för de största skatteintäkterna på kommunal nivå i 189 av landets 290 kommuner. Det är småföretagen som lägger grunden till att kommunerna kan finansiera barnomsorg, skola, äldrevård och andra kommunala uppgifter.

– Varje skattekrona måste skapas innan den kan fördelas inom välfärden och det är landets småföretag som står för en stor del av notan, kommenterar Günther Mårder, Företagarnas vd.

Småföretag (max 50 anställda) står för 28 procent av de kommunala skatteintäkterna i landets kommuner, jämfört med 23 procent från större företag (fler än 50 anställda). Vid sidan av skatter från den privata sektorn och deras anställda bidrar den offentliga sektorn med 26 procent, landets pensionärer med 14 procent samt organisationer och övriga med 9 procent.

Undersökningen visar även på stora skillnader mellan olika kommuner. Åres expansiva satsning på entreprenörskap speglas i kommunens skatteintäkter; hela 42 procent kommer från småföretagen och deras anställda och det placerar Åre i topp bland landets 290 kommuner. I botten hamnar Oxelösund (17 procent), Oskarshamn (19 procent) och Fagersta (20 procent).

Småföretagen behöver förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande, konstaterar rapportförfattarna.

– Det är avgörande frågor för att vi ska få en nystart efter pandemin och lägga grunden till Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Martin Daniels, statistiker på Företagarna.

Så skapas en succékommun

Företagarna vet vad som krävs för att skapa ett bra kommunalt företagsklimat. Det här är de bästa tipsen:

• Vässa den kommunala servicen mot företagen. Ett positivt bemötande främjar entreprenörskap och bidrar till kommunens utveckling.
• Konkurrensutsätt mer av den kommunala verksamheten. Höj direktupphandlingsgränsen, dela upp större upphandlingar och ta fram och implementera en långsiktig upphandlingsplan.
• Inför efterhandsdebitering inom fler områden än livsmedelskontroll och utöka kommunala tjänstegarantier gentemot företag.
• Förbättra dialogen med näringslivet gällande bygg- och infrastrukturplanering.
• Integrera trygghetsfrågorna i näringslivsarbetet och stärk upp med kommunala ordningsvakter.

”Välfärdsskaparna inspirerar och visar möjligheter”

Eva Cooper, Företagarnas regionchef i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands och Örebro län ser stor nytta av den nya rapporten.

Varför är rapporten Välfärdsskaparna viktig?

– Den påminner oss om varifrån de kommunala skatteintäkterna kommer. Välfärdsskaparna bidrar också till en positiv dialog med både kommunpolitiker och kommunala tjänstemän. Jag upplever att många kommuner förstår vikten att utveckla det lokala näringslivet och därmed säkra framtida finansiering av den kommunala välfärden. Välfärdsskaparna inspirerar och visar på möjligheter, det är inte en pekpinnerapport.

Finns det någon reaktion som gör dig särskilt glad?

– Ja, ett gott exempel är att näringslivsdirektören i Gävle kommun inleder utbildningar riktade till kommunala tjänstemän med att presentera ett diagram ur Välfärdsskaparna som visar vilken viktig roll som småföretagen spelar för kommunens ekonomi. Man skulle ju hoppas att alla kommunala möten i Sverige inleddes på samma sätt.

Sverige behöver starta om efter pandemin. Vad kan kommunerna göra för att underlätta för företagen att få fart på sina verksamheter?

– Det är många kommuner som under pandemin har visat att det går att lätta på rätt mycket byråkrati, regelbörda och onödiga avgifter. Kommuner har slopat tillsynsavgifter, förenklat tillståndshantering och genomfört andra åtgärder som har bidragit till ett bättre företagsklimat. Nu behöver de se över vilka lättnader som faktiskt kan bli permanenta. Överlag tycker jag att kommunerna har arbetat bra, de har värnat om sitt lokala näringsliv och jag hoppas att de behåller det perspektivet.