"Framtidens tvätt sker inte med dricksvatten"

Intill två stora tvättmaskiner står ett vitt plåtskåp som just kammat hem sex miljoner kronor i en av världens största hållbarhets[1]tävlingar. Företaget bakom boxen, Mimbly klassas som ett av Sveriges mest spännande nya miljöteknikföretag. Idén kläcktes i slutet av 2016 av Chalmersstudenterna Isabella Palmgren och Daniel Colunga.

Sommaren 2017 startade de sitt bolag och vann en plats i IKEA:s acceleratorsprogram med tre månader hos innovations-avdelningen i Älmhult. Nu är vd Isabella Palmgren snart redo att leverera första omgången av sina boxar till fastighetstvättstugor, tvätterier och hotell. I en källarlokal finslipas den patenterade tekniken.

Om vi tittar in i Mimboxen här, vad är du mest stolt över? undrar Günther Mårder.

– Mikroplastfiltret. Det låter väldigt lätt att filtrera vatten, men det är extremt komplicerat när det är tvättmedel blandat med smuts och så här små plastpartiklar. Det kloggar igen allt och vill nästan inte filtreras.

När mikroplaster åker ut med avloppsvattnet, fångar inte reningsverken upp det?

– I Sverige blandas det in i allt övrigt slam som kommer via avloppen vilket används som gödsel på fält för att odla grödor. Men i många länder är reningsverken inte lika utvecklade och mikroplaster åker rakt igenom.

Vilka är effekterna av det?

– Mikroplast binder giftiga ämnen, äts upp av plankton och fisk och så småningom av oss, samtidigt som det kommer tillbaka via vårt dricksvatten. Vi får i oss plast motsvarande ett kreditkort i veckan via mat, vatten, öl, vin och så vidare.

Det är mer än man tror. Du har med dig perspektivet just om hur det fungerar på andra håll i världen?

– Ja, min mamma är från Colombia och som liten bodde jag i Honduras och Panama. Senare har jag bland annat bott i Indonesien. Där körde man aldrig tvättmaskiner, utan tvättade för hand.

Hur uppstod företagsidén?

– Jag läste bioteknik, entreprenörskap och affärsutveckling på Chalmers och det här var mitt och Daniel Colungas exjobb. Då ville vi bygga en hel tvättstuga som återvann vatten och kunde flyttas runt till områden där man inte hade så mycket vatten eller tvättmaskiner.

Vad är Mimboxen nu då?

– Vår box gör tvättning intelligent. Vid varje sköljning kommer vattnet in i boxen och filtreras, analyseras och om det är tillräckligt rent används det igen för nästa tvätt efter att mikroplaster fångats upp. I dag släpps 100–200 ton mikroplaster ut per år och hamnar i skaldjur och fisk.

Ni riktar er till fastighetsbolag, tvätterier och hotell?

– Ja, vi vill göra skillnad där vattenförbrukningen är som störst. En hotelltvättmaskin körs i snitt 2 000 gånger per år. Varje gång används hundratals liter vatten. Oavsett om vattnet är rent eller smutsigt skickas det ut i avlopps[1]systemet efter varje tvätt. Våra boxar sparar upp till 70 procent vatten.

Hur viktigt var det att testa entreprenörskap under studierna?

– Jätteviktigt. Det är ett helt år där du arbetar med ditt projekt plus ett år innan dess då du lär dig ekonomi, immateriella rättigheter, patent och så vidare. Du behöver inte ta in några pengar första året, CSN är din investerare. Vid examen hjälper Chalmers Ventures till med bolagisering, bok[1]föring, att sätta upp avtal med mera.

Ni blev tidigt uppsnappade av IKEA?

– Ja, det var superspännande att se hur innovationsavdelningen jobbar. Strax därpå fick vi bidrag från Energimyndigheten så att vi kunde bygga våra första prototyper. Vi tvättade hundratals tvättar på vårt tillfälliga kontor hos forskningsinstitutet Rise, bland annat vår medarbetare Robins korplags kläder, för att justera sensorerna som mäter vattenkvaliteten.

”Vi får i oss motsvarande ett kreditkort i veckan via mikroplaster i mat, vatten, öl, vin och så vidare”

Er box samlar även in data?

– Ja, vi kan visa om boende i en viss tvättstuga tvättar för rena kläder, om de använder för mycket tvättmedel och så vidare. Alla Mimboxar har en QR-kod som du skannar för att se hur stor vatten- och energibesparing du gör. Om en tvättmaskin behöver service för att undvika driftstopp ser vi det också. På sikt kan data bidra till bättre tvättmaskiner och tvättmedel.

Var är ni i dag i bolaget?

– I år har vi lyssnat på feedback från testkunder. Vi började 2017 med tidiga prototyper. I början byggde vi in vår teknik i ett Ivarskåp från Ikea där vi 3D-printat delar. I dag utvecklar vi boxarna med Mariestadsbolaget Prodma, som tidigare var en Elektroluxfabrik. De bockar skåpens plåt och hjälper oss med leverantörer till alla plastdetaljer.

Det låter utmanande?

– Det finns inte så många bolag i Sverige som jobbar med den typen av hårdvara. Vi var med i programmet Produktionsänglar i Södertälje Science Park, där man kopplar ihop startups med producerande bolag. Vi har även frågat andra: ”Var gör ni era kretskort? Hur 3D-printar ni?” Småland är ofta svaret. Där finns mycket.

Den här typen av utveckling sker ofta i stora bolag. Ni startade eget?

– Klart det är kul med en stor budget, men är man väldigt många kan det också gå långsammare. Det har tagit oss fyra år från idé till produkt hos kund. Jämfört med inom industrin är det snabbt. Och det är roligt att vara egen.

Har jättar velat köpa tekniken?

– Ja, vi har dialoger med några. Inom vitvaruindustrin är mikroplastfiltrering högt på agendan. Det är mycket regelverk på gång inom EU, vissa länder har redan infört krav på tvättmaskiner.

Hur har ni finansierat er resa?

– Första två åren fick vi in stipendier och prispengar på cirka 5 miljoner kronor och precis före pandemin stängde vi vår första investeringsrunda på 8,5 miljoner kronor. Vi fick även 19 miljoner kronor via European Innovation Council.

Vad väntar under 2022?

– Vi är sju i dag och målet är att fördubbla teamet. Vi har sålt första omgången färdiga Mimboxar. Målet är lansering i vår, för de första 50 uppbokade systemen. Det är spännande, allt måste funka nu, inte bara i en perfekt testmiljö. Folk tvättar allt därute – golfbollar, duntäcken … Vi ska hitta extremfallen och se vad vi kan lösa.

Text: Malin Sund.