Sänkta arbetsgivaravgifter i fokus

Torsdagen den 21 april anordnade Liberalerna ett seminarium i riksdagen om behovet av sänkta arbetsgivaravgifter. Företagarna medverkade, tillsammans med en stor bredd av näringslivsorganisationer: Svenskt Näringsliv, Almega, Svensk Handel, TechSverige, och Visita.

Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén föredrog de viktigaste delarna av rapporten Vad får jag för pengarna? som publicerades ifjol. Rapporten visar att den rena skattedelen i arbetsgivaravgifterna, alltså det som inte är kopplat till socialförsäkringar och pension, har mer än fördubblats sedan år 2000 och är i dag uppåt hälften av den inbetalda summan.

− För en person med ett vanligt jobb, som barnmorska eller butiksmedarbetare, eller till exempel en snickare med enskild firma, innebär detta en dold överbeskattning med 3 000 till 7 500 kronor i månaden. Det höjer arbetskraftskostnaden och är därigenom ett hinder för jobbskapande. Det här borde gå att förändra, det är ingen naturlag att vi ska överbeskatta löntagare och företagare, sade Patrick Krassén.

Lägre arbetsgivaravgifter ger fler jobb

Samtliga representanter vid seminariet framhöll att sänkta kostnader för att anställa genom sänkta arbetsgivaravgifter är av stor vikt för skapandet av nya jobb. Uppemot en miljon personer i arbetsför ålder inte är egenförsörjande. Företagarna anser att det är ett enormt problem och att det underbygger den tudelade arbetsmarknaden. För att minska detta utanförskap behöver därför skapandet av nya jobb underlättas, särskilt som steg till egenförsörjning.

Sven-Olov Daunfeldt, nyligen tillträdd chefsekonom på Svenskt Näringsliv, redovisade aktuell forskning om effekterna av sänkt arbetsgivaravgift, varav flera studier han själv varit med och genomfört.

− Att sänkta arbetsgivaravgifter bara leder till ökade löner för de redan anställda är en myt. Av företagens totala kostnadsbesparingar när arbetsgivaravgiften sänktes för ungdomar, har forskningen visat att bara fem procent gick till högre kontrakterade löner. När vi summerar våra forskningsresultat ser vi att fler får jobb och att fler får jobba fler timmar som effekt av sänkta arbetsgivaravgifter, sade han.

Handeln viktig inkörsport

Arbetskraftsintensiva tjänsteföretag är de som är mest sannolika att anställa personer som i dag är i utanförskap. Många företag i branscherna i Svensk Handel och Visita är just sådana som med sänkta arbetsgivaravgifter skulle kunna skapa fler jobb passande för steg in på arbetsmarknaden. Detta framhölls av Mats Hedenström, näringspolitisk chef vid Svensk Handel och Thomas Jakobsson, chefekonom på Visita.

− Ett normalt år får omkring 130 000 personer anställning inom handeln. I sommar räknar vi med att anställa 20 000 sommarjobbare. Det är ett substantiellt bidrag till samhällsekonomin och inte minst en viktig inkörsport till arbetslivet. I ingen annan bransch är det så många som har fått sitt första jobb. För att göra en parallell: När vi höjer alkoholskatterna i Sverige, så gör vi det för att minska konsumtionen. Om vi vill öka utbudet av arbetstillfällen, så borde vi i logikens namn sänka kostnaden för att anställa, sade Mats Hedenström.

Besöksnäringen en instegsbransch

Thomas Jakobsson betonade att besöksnäringen är en instegsbransch för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden.

− Besöksnäringens personalstruktur är speciellt. Vi är den bransch som sysselsätter flest unga, utlandsfödda och personer med endast förgymnasial utbildning. Besöksnäringens absolut största kostnad är personalkostnaden, och det är därför företagen tycker att arbetsgivaravgifterna är det största hindret för att anställa. Ett annat viktigt perspektiv är att omkring sextio procent av företagen i besöksnäringen drivs av utlandsfödda. Att sänka kostnaden för att driva företag och anställa kan därför också stärka integrationen, sade han.

Svenska lönekostnader är höga

Patrick Joyce, chefekonom på Almega, och TechSveriges näringspolitiska chef Christina Ramm-Ericson belyste att Sveriges arbetsgivaravgifter för upp arbetskraftskostnaden till bland de högsta i EU, och hur även högkvalificerade branscher drabbas av dessa höga kostnader.

− Sedan 1998 har techbranschens bidrag till exporten ökat med 1 200 procent, till närmare 140 miljarder. För att den kurvan ska fortsätta peka uppåt behövs bra villkor. Den här branschen är starkt internationellt konkurrensutsatt, sade Christina Ramm-Ericson.

Just konkurrensaspekten betonades även av Almega.

− Kunskapsintensiva företagstjänster har vuxit oerhört snabbt de senaste 25 åren. Det starka konkurrenstrycket innebär att arbetskraftskostnaden är en nyckelfråga. Om man tittar på it- och kommunikationssektorn har Sverige sjätte högst lönekostnader i Europa innan man räknar in arbetsgivaravgifterna. Lägger man på dem är vi dyrast i Europa. Vi behöver sänka arbetsgivaravgifterna för att få bukt med utanförskapet, men också generellt för att också sektorer med kvalificerade jobb ska vara konkurrenskraftiga även på sikt, sade Patrick Joyce.

En öppning?

Moderata ungdomsförbundets ordförande Matilda Ekeblad och seminariets värd, Liberalernas ekonomisk-politisk talesperson Mats Persson, gav avslutande kommentarer från politiskt håll.

Matilda Ekeblad gick hårt åt den allmänna löneavgiften.

− Det här är en otroligt viktig fråga – i grunden handlar det om att det är en straffskatt på att anställa. Den allmänna löneavgiften bör inte finnas, och även om den inte kan tas bort i ett slag, borde man ta steg i den riktningen, sade hon.

Mats Persson pekade på att pandemin gjort att frågan om arbetsgivaravgifterna aktualiserats.

−  Sambandet mellan att företagen kan anställa och att vi har pengar till välfärden har aldrig varit så tydligt i modern tid som under pandemin. Under krishanteringen har arbetsgivaravgiften sänkts flera gånger – först för alla företag, för trettio anställda, och därefter för ungdomar. Frågan ligger därför på bordet på ett annat sätt nu än den gjorde tidigare, sade han.