Många problem med nya arbetsmiljöförslag
I torsdags lade utredningen om utökade möjligheter att upprätthålla en god arbetsmiljö fram sitt slutbetänkande (SOU 2022:45). Utredningen omfattar en handfull områden i arbetsmiljölagen. Dels utreds det så kallade rådighetsansvaret, dels har utredningen sett över om sanktionsavgifter för brott mot föreskrifter ska kunna tas ut i fler sammanhang, och utredningen går också in på hur företagshälsovårdstjänster och dess utnyttjande kan förstärkas i arbetsmiljölagen.
− Företagarna har varit representerade i utredningen och har tydligt tagit ställning att vi inte anser att det så kallade rådighetsansvaret bör utökas och omfatta andra än ”arbetsgivare” i traditionell mening, säger Lise-Lotte Argulander, expert på arbetsrätt på Företagarna.
Utökat uppdragsansvar
Utredningen har trots detta lagt ett förslag där uppdragsgivare (plattformsföretag, egenföretagare et cetera) i vissa fall ska omfattas av vad utredningen kallar ett ”utökat uppdragsansvar”. Enligt förslaget ska den som anlitar en fysisk person för att utföra arbete i sin verksamhet, utan att anställa eller hyra in den som utför arbetet, och har det huvudsakliga inflytandet över arbetsmiljön, vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete.
Vidare ska också de som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete. Det som anges i första stycket ska också gälla den uppdragsgivare som på annat sätt anlitar en juridisk person som låter någon utföra arbete i uppdragsgivarens verksamhet, och där uppdragsgivaren har det huvudsakliga inflytandet över arbetsmiljön.
− Företagarna ser stora problem med tillämpningen när sådana förslag ska införas i praktiken. Formuleringen om att ha det ”huvudsakliga inflytandet över arbetsmiljön” är otydligt och skapar tillämpningsproblem; vem avses? Den som anlitar – är det ägaren av appen, platsen där tjänsten utförs eller vad? säger Lise-Lotte Argulander.
Stor förändring av vem som är arbetstagare
Arbetsmiljölagen ställer i dag krav på arbetsgivares ansvar för arbetsmiljön för de anställda. I vissa fall, för fysiska personer som befinner sig på arbetsplatsen utan att vara anställda, gäller det så kallade rådighetsansvaret.
Användare av digitala plattformar, egenföretagare och andra som utför tjänster har hittills enligt svensk arbetsrätt inte varit likställa med arbetstagare. Det vore därför mycket stor omställning i svensk arbetsmarknad om dessa nu ska likställas med arbetstagare i vissa fall och på så sätt omfattas av viss lagstiftning. Förarbetena ger inte tillräckligt tydligt i hur detta praktiskt ska går till.
Utredningen föreslår vidare att det ska finnas möjlighet att ta ut sanktionsavgifter på områdena systematiskt arbetsmiljöarbete inom området organisatorisk social arbetsmiljö, utan att ge närmare riktlinjer som Arbetsmiljöverket ska förhålla sig till, utan litar på att Arbetsmiljöverket enligt sin föreskriftsrätt hanterar detta på ett bra sätt.
− Vår erfarenhet av föreskriftsarbetet är att de inte alltid tar hänsyn till små företags begränsade resurser i att hantera föreskrifterna och att eventuella brister hos mindre företag ofta är ett resultat av svårigheter att veta vad som ska göras. Företagarna tror inte att ett införande av fler sanktionsavgifter är lösningen på att få bukt med de problem som identifierats, säger Lise-Lotte Argulander.
Företagshälsovård fråga för skyddskommitté
Det sista området utredaren har föreslagit ändringar inom, är hur och i vilken omfattning en arbetsgivare ska anlita företagshälsovård. Ett förtydligande av den nuvarande lagen föreslås, som innebär att arbetsgivaren måste undersöka och behandla i skyddskommittén om företagshälsovård behövs, särskilt gällande det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Mindre företag har ofta begränsade resurser i att kunna använda företagshälsovårdstjänster, och företagshälsovård finns inte att tillgå över hela Sverige.
− Sammanfattningsvis kan Företagarna säga att förslaget om utökat ansvar för arbetsmiljön till att gälla andra än arbetstagare såsom uppdragstagare som utför sina tjänster via plattformar eller som egenföretagare kommer bli ytterst svårt att tillämpa i praktiken, säger Lise-Lotte Argulander.
Detsamma gäller förslaget om sanktionsavgifter.
− Fler sanktionsavgifter är vi inte heller betjänta av och vi anser att en utvärdering av nuvarande system först ska genomföras innan man gör förändringar. Och så länge vi inte har företagshälsovård i alla delar av Sverige blir det svårt i praktiken att leva upp till de kraven, säger Lise-Lotte Argulander.