Ratta rätt i drivmedelsomställningen
Splash and dash är en racing-term för att svänga in i depån och endast fylla på så mycket bränsle som krävs för att ta sig i mål. För vanliga bilister som står vid pumpen och ser hundralapparna fladdra förbi på displayen kan det vara frestande att göra likadant, i förhoppning om att det ska vara billigare nästa gång. Tyvärr finns det inte mycket som talar för det.
I månadsskiftet januari-februari i fjol kunde företagskunder tanka bensin för 14,69 kronor litern. Dieselpriset låg då på 15,37. Ett år senare hade bensinpriset stigit till 19,04 och dieseln till 21,67 kronor litern. Priserna har dessutom fortsatt att ticka uppåt under februari.
Erik Moglia är Fuel Manager på OKQ8, eller drivmedelsansvarig. Han och andra i branschen får ofta frågor om varför priserna är så höga. Skär de guld med täljkniv nu?
− Nej, så är det inte. Precis som andra företag har vi en vinstmarginal. Det är nödvändigt för att vi ska kunna investera i omställningen till fossilfritt, men det är helt andra krafter än branschens lönsamhet som styr priset vid pumpen, säger han.
Olja och geopolitik
En orsak stavas pandemin. Nedstängningarna av hela samhällen minskade den ekonomiska aktiviteten i världsekonomin och därmed även efterfrågan på olja. Det spillde över i minskade investeringar i produktion av olja, vilket i sin tur lett till obalanser mellan utbud och efterfrågan när ekonomin tog fart igen. Högt oljepris och dessutom en hög dollarkurs gör bensinen och dieseln på stationerna dyrare.
Det höga råoljepriset påverkas just nu även av Rysslands invasion av Ukraina, eftersom Ryssland är en stor exportör. Landet står för i runda tal en tiondel av den globala efterfrågan på olja.
− I dag köper vi på OKQ8 endast köper in bensin och diesel från raffinaderier i Norden, säger Erik Moglia.
Dragkamp om biobränslen
En annan orsak till att drivmedelspriser är höga är att det råder brist på biodrivmedel. Från och med 2018 är alla drivmedelsleverantörer i Sverige ålagda att minska växthusgasutsläppen från olika drivmedel med en viss procentsats. Det görs genom en gradvis ökad inblandning av biodrivmedel och kallas reduktionsplikt. Erik Moglia anser att det är ett bra styrmedel, men han är bekymrad över att det råder brist på biobränslen.
− Reduktionsplikten är bra men vi vill att systemet bör vara kostnadseffektivt ur slutkonsumentens perspektiv. Än så länge är produktionen av biobränslen för liten. Efterfrågan pressar upp priserna och det drabbar tyvärr alla som tankar nu, säger han.
Priserna på biodrivmedel sätts på en internationell marknad och det är långt ifrån bara i Sverige som efterfrågan stiger. Jämte denna dragkamp om de tillgängliga resurserna finns olika vägar att gå för att öka produktionen av biobränslen. Utöver HVO (Hydrogenated Vegetable Oil) som redan finns på många tankställen finns det förespråkare av FAME (Fatty Acid Methyl Ester) som i Sverige oftast kallas RME (rapsmetylester). Därtill kommer fordonsgas som ytterligare en pusselbit.
− Det handlar om stora investeringar och långa tidshorisonter. Därför skulle vi önska att man från politiskt håll inte bara hade förhoppningar om att produktionen ska öka, utan även säkerställer att det blir så, säger Erik Moglia.
Stor andel skatt
Utöver faktorer som påverkar priset på insatsvarorna som blir till drivmedlet påverkas priset i hög utsträckning av beskattning. Det finns inget som heter bensinskatt, vilket man ibland hör i vanligt tal. I stället handlar det om en kombination av koldioxidskatt, energiskatt och moms på dessa. Sammantaget innebär det att långt mer än hälften av priset vid pumpen består av skatt. Det gör att Sverige hamnar näst högst på sajten Global Petrol Prices lista över dyrast diesel och på nionde plats i fråga om bensin, vid en jämförelse i mitten av februari.
Fram till 1981 fanns en koppling mellan skatterna på drivmedel och satsningar på vägunderhåll och andra trafikrelaterade kostnader. I dag är inte skatteinkomsterna från drivmedel vikta för något särskilt ändamål och att de är jämförelsevis höga brukar för det mesta motiveras med klimatpolitiska avvägningar, även om en del av beskattningen som sagt består av moms.
Ladda batterierna
Liksom andra företag i branschen arbetar OKQ8 mycket aktivt med hållbarhet. Ett mål är att inget i den egna verksamheten ska bidra med negativt klimatpåverkan år 2030. År 2045 ska hela värdekedjan vara klimatneutral. Eftersom den i särklass största andelen av koldioxidutsläppen i den kedjan kommer från kundernas användning av produkterna satsar företaget stort på inte bara flytande drivmedel och gas, utan även på el.
− Tillsammans med Skellefteå Kraft bygger vi ut nätverket med supersnabbladdare på fler än 300 stationer runt om i landet, men det är bara en del av vårt erbjudande, säger Erik Moglia.
Utbudet av personbilsmodeller som går på el ökar kraftigt och 2021 var nästan varannan nyregistrering i Sverige en laddbar bil, enligt statistik från Bil Sweden. Även utbudet av lätta lastbilar som går att ladda ökar, samtidigt som den tunga trafiken är svårare att elektrifiera. Behovet av flytande drivmedel som är hållbara kommer därför att finnas kvar länge, samtidigt som allt fler personbilar kommer att drivas av enbart elmotorer.
För OKQ8 och andra drivmedelsföretag räcker det inte att bara bygga ut systemet av laddare på stationer. Elektrifieringen erbjuder nya möjligheter och skapar andra behov och beteenden bland bilister.
− Vi erbjuder laddutrustning, laddboxar, installation och drift samt tillgång till vårt laddnätverk, på och utanför station för att knyta ihop vår infrastruktur med kundernas arbetsplatser och hem, säger Erik Moglia.
För att återknyta till begreppet spash and dash kommer det att bli vanligare att ladda elbilar lite åt gången i stället för att tänka som om man tankar fullt varje gång. Charge and dash, helt enkelt.
Träffa Erik Moglia och ställ dina frågor
Har du frågor om hur du och ditt företag ska göra för att vara i täten i drivmedelsomställningen? Då har du möjlighet att ställa dem direkt till Erik Moglia i samband med Företagarna Business Forum i Stockholm den 22 april. Läs mer om evenemanget och Eriks medverkan här.