Sätt entreprenörskap på schemat
Gymnasieskolan har ett viktigt uppdrag i att förbereda eleverna inför arbetslivet. Där skaver uppdraget eftersom företagen år efter år uppger att svårigheten att hitta lämplig arbetskraft är deras enskilt största tillväxthinder. Det är dessutom ett problem som väntas växa inom många branscher.
Mot den bakgrunden välkomnar Företagarna att ämnesbetygsutredningen föreslår att kursbetyg ska ersättas med ämnesbetyg. Syftet är att ge elever längre tid att fördjupa sig i ett ämne innan det slutgiltiga betyget sätts.
−Ämnesbetyg är bra, men utredningen har förbisett ett viktigt område: entreprenörskap och företagande, säger Företagarnas utbildningspolitiska expert Anna Libietis.
Kunskap med bäst före-datum
Under trettio års tid har de små och medelstora företagen stått för fyra av fem nya jobb. Ungefär 1,9 miljoner svenskar arbetar i företag som har färre än femtio anställda. När dessa företag – de sammantaget enskilt största arbetsgivarna – larmar om att de inte hittar personer med rätt kompetens för att fylla luckor eller växa så är det allvarligt.
− Eleverna som går i skolan i dag kommer att märka att kunskap utanför kärnämnena snabbt blir föråldrad. Därför behövs satsningar på relevanta nyckelkompetenser som kreativitet, initiativrikedom och problemlösningsförmåga samt förmågan att lära nytt, säger Anna Libietis.
Betydelsen av att utveckla ovan nämnda förmågor förstärks av att företagare oavsett av bransch, företagsstorlek och efterfrågad utbildningsnivå anger att sökande med rätt attityd, som är ansvarstagande och självgående, är allra mest efterfrågade och samtidigt svårast att hitta.
− Skolan ska lära ut kunskap för livet, men i det måste även kunskap för arbetslivet ingå, säger Anna Libietis.
Praktisk handling
Läroplanen är tydlig med att alla elever har rätt till en utbildning som främjar entreprenörskap och företagande, men styrdokumenten saknar kraft att sätta bakom orden. I och med ämnesbetygsreformen riskerar styrningen försvagas ytterligare, genom att alltför teoretiska mål späder ut och försvagar färdigheter i entreprenörskap och företagande.
− Det säger sig självt att entreprenöriella färdigheter inte kan erhållas enbart genom teoretisk utbildning. De kräver praktisk handling, varvat med teori, säger Anna Libietis.
Forskning visar att de elever som fått träna sitt entreprenörskap i praktiken, under skoltid, senare i livet får högre lön, har lägre arbetslöshet och är i större utsträckning benägna att starta eget.
Företagarna vill se ett flertal reformer för att säkerställa att elever inom alla utbildningsinriktningar får utveckla entreprenöriella förmågor.
− Vi vill att arbetsmarknadskopplingen och utvecklingen av relevanta förmågor ska systematiseras och löpa som en röd tråd genom hela grund- och gymnasieskolan, säger Anna Libietis.
Ämnet entreprenörskap eller entreprenörskap och företagande bör erbjudas på samtliga gymnasieprogram och inom sammanhållen yrkesutbildning på kommunal vuxenutbildning. Särskilt viktigt är det för elever på yrkesprogrammen där företagande är ett naturligt steg efter avslutad utbildning för många.