Oppositionens skuggbudgetar spretar

Riksdagens fyra oppositionspartier har presenterat sina budgetmotioner. Det är ingen samordnad ekonomisk politik de för fram, utan fyra förslag med sinsemellan olika prioriteringar som markerar alternativa inriktningar för statens inkomster och utgifter.

Med tanke på att regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna tillsammans har en majoritet i riksdagen – om än en knapp sådan – talar det mesta för att budgetpropositionen som finansminister Elisabeth Svantesson lade på riksdagens bord den 8 november kommer att klara sig bättre genom utskottsarbetet än vad som blivit fallet för många av dess nutida föregångare.

− Det finns nu en majoritet för helheten. När regeringen tidigare saknat en majoritet för ett enskilt förslag har det knakat i budgetprocessen − alla partier säger sig vilja ha en ordnad process, men vill och behöver också vinkla den till sin fördel, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Patrick Krassén. 

Nästa budget måste sikta högre.

Regeringens budgetförslag står stadigt

Budgetpropositionen kommer att behandlas i riksdagen under veckorna fram till jul, liksom oppositionens budgetmotioner och alla andra motioner som inkommit under den allmänna motionstiden, då alla riksdagsledamöter får lämna in förslag om alla frågor riksdagen kan besluta om.

− Det får under omständigheterna betraktas som en styrka att regeringen har säkrat en majoritet för sin budget, även om det i praktiken inte hade behövts givet röstningsförfarandet vid en budgetomröstning, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. 

En påtaglig skillnad jämfört med de senaste årens statsbudgetar är också att covid-19-krisen är över. Under pandemiåren presenterade regeringen ändringsbudgetar i en unik omfattning. Även om den ekonomiska politiken nu står inför allvarliga utmaningar är någon motsvarande strid ström av ändringar i den lagda budgeten inte att vänta. 

− Det som behövs nu är långsiktigt hållbar politik för att stärka företagsklimatet i Sverige och därmed vår internationella konkurrenskraft. Nuvarande nivå på vårt gemensamma välstånd är bara möjlig om arbetslinjen upprätthålls och om politiken levererar grundförutsättningar för tillväxt. Vägarna ska underhållas, elen ska finnas tillgänglig till ett rimligt pris och skattemedel ska användas på ett ansvarsfullt sätt, säger Patrick Krassén. 

Vad vill då oppositionspartierna? Samtliga riktade skarp kritik mot regeringens förslag till budget när den presenterades och fortsätta att göra det när deras egna förslag lades fram under veckan. 

Budgetpropositionens skatteförslag.

Socialdemokraternas skuggbudget

Det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, har döpt sin budgetmotion till “Vårt Sverige kan bättre”. Den innehåller till största delen traditionell socialdemokratisk välfärdspolitik. 

Partiet vill till skillnad från regeringen inte räkna upp skiktgränsen för statlig inkomstskatt. De generella statsbidragen till kommunerna föreslås fördubblas och mer pengar föreslås läggas på skolan, idrotten, kompetensförsörjning i vården och socialtjänsten. Dessutom vill Socialdemokraterna mjuka upp villkoren i sjukförsäkringen och tillfälligt höja barnbidraget under första kvartalet 2023, samtidigt som de höga drivmedelspriserna ska tacklas med en så kallad tankrabatt inriktad på glesbygden. 

På energiområdet vill partiet se till att tillståndsprocesserna för till exempel industrins omställning och havsbaserad vindkraft förkortas. 

 − Socialdemokraterna har gjort ett stort nummer av att färre kommer att betala statlig inkomstskatt nästa år. Om rätt ska vara rätt så beror detta dock inte på något budgetförslag, utan på den automatiska uppräkning av basbeloppen som sker årligen. Att sådan uppräkning sker kommer av ett regelverk som legat fast i decennier. Höjda prisbasbelopp påverkar såväl pensioner, bidrag och studiemedel som brytpunkter för skatter och avdrag. Att försöka vinna politiska poänger av denna uppräkning är både kortsiktigt och olyckligt, säger Johan Grip.

Centerpartiets skuggbudget

“Jobben, klimatet och hela landet” heter Centerpartiets budgetmotion. Den lägger tyngd vid jobbskapande genom sänkt kostnad för att anställa och regelförenklingar. Arbetsgivaravgifterna för unga föreslås sänkas och tas bort för den andra anställda i små företag och i ett andra steg föreslås halverade arbetsgivaravgifter för låga löner. Samtidigt föreslås de generella statsbidragen till kommunerna höjas med 10 miljarder kronor i stället för regeringens 6 miljarder.

Centerpartiet vill se större incitament för ökad energieffektivisering, billigare biobränsle och klimatsmart elproduktion med snabbare utbyggnad av vindkraft. Det vill återinföra klimatbonusen för fossilfria bilar, men fokusera den på bilar som kostar mindre än 500 000 kronor. Partiet vill att bränslepriset sänks med 3 kronor för dem som bor på landsbygden, samt att reseavdraget höjs ytterligare och bättre riktas till människor som bor utanför storstadsregionerna. Budgetmotionen prioriterar dessutom mer vägunderhåll, snabbare bredband och bättre mobiltäckning runtom i landet, tillsammans med mer krisstöd för att klara svensk matproduktion och sänkta skatter för landets bönder. 

− Att börja med jobben och företagen är klokt. En sänkning av arbetsgivaravgiften skulle hjälpa företag som brottas med höga kostnader att behålla personal och, när konjunkturen vänder, att anställa fler. Att fler går från bidrag till arbete är inte bara en vinst för individen som då får möjlighet att kliva in i ett sammanhang och delta i den gemenskap som finns på en arbetsplats, utan det är en förutsättning för att vår välfärdsmodell ska hålla. Att arbetslinjen värnas och kostnaderna för företag att anställa sänks är således välkommet, säger Johan Grip.

Miljöpartiets skuggbudget

Miljöpartiet fortsätter på den inslagna vägen att ta till sig traditionellt socialdemokratiska begrepp och kallar sin motion “En budget för det nya gröna folkhemmet”. Innehållsmässigt ligger motionens tyngdpunkt på minskade utsläpp, jämlikhet och välfärd. Partiet vill satsa 100 miljarder kronor per år under tio år för att, som partiet uttrycker det, klimatanpassa och energieffektivisera samhället och bygga ut den förnybara energin. Bensin- och dieselbilar föreslås beskattas hårdare och klimatbonusen för elbilar återinföras, samtidigt som hushåll med låg inkomst ska kunna få en leasing-check för elbilar. Det av regeringen slopade förslaget till nytt reseavdrag vill Miljöpartiet se genomfört. Personer som bor i landsbygder borde enligt partiet få en årlig skattereduktion på 4 000 kronor.

Liks Socialdemokraterna vill Miljöpartiet öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Partiet vill dessutom satsa pengar på att höja barnbidraget och studiestödet, den allmänna pensionen och låta högkostnadsskyddet i tandvård ha samma premisser som annan vård.  

Inom miljöarbetet vill partiet bland annat göra satsningar mot överfiske, återställa våtmarker och ersätta skogsägare som skyddar värdefull natur.  

− Alla fossilfria energislag behövs för att vi ska få en ökad tillgång på el. En del i detta är att inte säga nej till något enskilt energislag samt att medverka till att korta tillståndsprocesserna. Detta är något som ligger utanför budgetarbetet, men likafullt får man hoppas att de miljöambitioner som redovisas i Miljöpartiets skuggbudget även sträcker sig till det praktiska genomförandet av Sveriges energiomställning, säger Johan Grip.

Vänsterpartiets skuggbudget

Vänsterpartiets budgetmotion heter ”En rättvis väg genom krisen” och innehåller bland annat kraftigt ökade generella statsbidrag till kommunsektorn och slopad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Partiet vill göra en så kallad förstärkning av a-kassan, höja försörjningsstödet, sänka avgifterna i barnomsorgen, höja pensionerna och halvera priserna i kollektivtrafiken. 

Partiet vill ha ett särskilt nytt stöd till folkelbil som ger störst stöd till bilar som är billiga och som även ger stöd till den som konverterar en redan ägd fossildriven bil till el. Det vill även energieffektivisera miljonprogrammen och satsa på att skydda värdefull natur och återställa naturliga kolsänkor. 

 − Skattemedel faller inte som manna från himlen utan måste skapas av företagare och anställda innan de av staten kan spenderas och omfördelas. Därför är det olyckligt − om än förväntat − att Vänsterpartiet prioriterar att spendera mer av skattebetalarnas medel på sådant som inte uppmuntrar till värdeskapande och tillväxt, säger Johan Grip.

Motsägelsefullt

Om de fyra budgetmotionerna läggs bredvid varandra och alla inriktningar och siffersatta prioriteringar tas hänsyn till är det inte likheterna, utan skillnaderna som framträder.

− Årets skuggbudgetar spretar åt olika håll, vilket illustrerar att det inte finns någon samlad opposition i riksdagen. Flera av partierna har motsägelsefulla förslag, exempelvis att man både vill göra klimatpolitiska satsningar och sänka bensin- och dieselpriserna. Det visar dock på den spänning som finns mellan klimatpolitik och ekonomisk politik som tar företags och stora väljargruppers kostnadsläge i beaktande. Centerns fokus på arbetslinje och sänkta arbetsgivaravgifter är emellertid välkommen, då sådana förslag lyste med sin frånvaro i regeringens proposition, säger Patrick Krassén.