Prioritera it-brotten mot företagare
När digital brottslighet lyfts fram i media brukar kontexten vara it-attacker där större aktörer, i form av Coop, Kalix kommun och senast Naturvårdsverket, drabbas. It-ansvariga ställs till svars och får svara på frågor från journalister om hur verksamheten arbetar med att lösa problemen. Det är dock betydligt mer ovanligt att få läsa om hur digital brottslighet påverkar de 99,4 procent av näringslivet som utgörs av små företag. Där finns det dessutom ytterst sällan en dedikerad person som arbetar med it-säkerhet. I de flesta fall är det ägaren av företaget som får agera såväl it-chef som ekonomichef och personalansvarig. Att dessutom hänga med kring utvecklingen av olika slags it-brott är då nästan omöjligt, vilket gör småföretagare till ett åtråvärt byte för bedragare.
Öka medvetenheten om it-brott
I oktober arrangeras varje år EU:s informationssäkerhetsmånad. Under den har Företagarna de senaste åren, tillsammans med Polisen, MSB och andra organisationer, gemensamt arbetat med att öka medvetenheten om it-säkerhetsfrågor bland företagare.
I samband med detta lanserade Företagarna i veckan rapporten Är det it-säkert? I den besvarar 1 200 företagare frågor om utsattheten för it-relaterade brott, kontakter med polisen och åtgärder för att skydda företaget mot digital brottslighet.
Många företag är drabbade
I rapporten framkommer att 8 av 10 företagare blivit utsatta för digitala brott under det senaste året. De vanligaste brotten är så kallade phishing-bedrägerier och bluffakturor. Oftast blir konsekvenserna milda – eftersom man som företagare investerat i en rad åtgärder för att skydda sig – men om man blir faktiskt utsatt kan det bli otroligt dyrt. Var tionde företagare har blivit utsatt för avancerad digital brottslighet i form av ransomware, där ett virus låser företagets filer och håller dem gisslan i utbyte mot en lösensumma.
Bristande stöd
Förutom att konsekvenserna kan bli ödesdigra för det enskilda företaget har hela samhället ett säkerhetspolitiskt intresse av att viktig företagsinformation och pengar inte tillåts hamna i fel händer. Därför är det bekymmersamt att bara var tionde företagare anser att det finns god tillgång till stöd och verktyg från myndigheter för hur man ska skydda sig. Både för mycket och för lite information är ett problem när företagare med för mycket på sina bord ska navigera i tillvaron.
Det är också en försvinnande liten andel av brotten som blir polisanmälda – endast 13 procent – eftersom man som företagare inte ser någon poäng med att anmäla. Det är inte heller möjligt att anmäla bedrägerier och digitala brott på polisens hemsida. I stället hänvisas man till att ringa 114 14, något som inte sällan är förknippat med långa kötider. Där finns det en stor förbättringspotential: när företagen blir alltmer digitaliserade behöver myndigheterna hålla jämna steg.
Bankerna viktiga aktörer
Även bankerna behöver vara på tårna. Systemen får inte tillåta att stora summor från ett företagskonto plötsligt, inte sällan mitt i natten, börjar föras över till utlandet. Om inte bedrägeriet uppstått på grund av grov oaktsamhet bör det heller inte finnas någon skillnad i ersättningsmodellen när privatpersoner respektive företag blivit utsatta, vilket är fallet i dag.
Bryt tystnaden
DI skriver om rapporten: Plundrade företagare nobbas ersättning – ”Rättsskandal”.
Slutligen är det avgörande att tystnadskulturen som präglar den digitala brottsligheten bryts. Det är sällan företagare som blivit utsatta och lurade på pengar vill berätta om det offentligt, dels för att man känner en viss skam, dels för att man inte vill skylta för kunder om de eventuella brister som funnits i säkerhetsarbetet. Företagarnas undersökning visar dock tydligt att den som blivit drabbad är långt ifrån ensam – och fler vittnesmål kan förhoppningsvis öka medvetenheten och på sikt leda till beteendeförändringar som gör att it-brotten som drabbar företag minskar.