Motvind för de små leverantörerna
Vana anbudsgivare är ofta stora företag. De ser ut att gynnas av hur vindarna blåser inom den offentliga upphandlingen. Fast i stället för ytterligare professionalisering av anbudsförfarandet borde fokus ligga på att förbättra den offentliga affären. Då måste små och medelstora företag kunna vara med och konkurrera på allvar. Det skriver Magnus Johansson, Företagarnas expert på konkurrens och upphandling, i sin första expertkommentar i branschtidningen Inköpsrådet.
− Jag brukar säga att det är något av upphandlingens år i år, med ny lagstiftning inom det icke-direktivstyrda området den 1 februari, nya regler om överprövning den 1 juli och ny praxis i Högsta domstolen som alla måste förhålla sig till. I min artikel pekar jag på vilka effekter det här kan få, även om det är för tidigt att dra några säkra lärdomar, säger han.
Varje affär ingås av en köpare och en säljare. Det kan vara en enkel transaktion, eller en komplicerad operation. När köparen är det offentliga, till exempel en kommun eller en statlig myndighet, finns ett helt regelverk i form av flera lagar som styr hur inköp ska gå till. Det finns också en nationell upphandlingsstrategi.
Förenkla för dem som lämnar anbud
Den 1 februari började nya regler gälla för upphandlingar under EU:s tröskelvärden, det så kallade icke-direktivstyrda området. Syftet är att byggas in mer flexibilitet och att sätta den goda affären i fokus, men tyngdpunkten ligger på reformer för de som upphandlar. För en leverantör är det inte säkert att det blir enklare.
− Småföretagare jag pratar med trycker alltid på att det är kraven som i ställs i upphandlingsdokumenten som behöver förenklas, säger Magnus Johansson.
Oönskade effekter av nya överprövningsregler
I somras började nya regler gälla för överprövning av en upphandling eller giltigheten av ett avtal. Det har bland annat införts ett skyndsamhetskrav och preklusionsfrister i förvaltningsrätten och i kammarrätten. En preklusionsfrist innebär att en del invändningar bara kan ligga till grund för talan om överprövning i domstol fram till en viss tidpunkt. Skyndsamhetskravet omfattar även mål om att lämna ut kontrakt eller uppgifter i kontrakt enligt upphandlingslagstiftningen.
− Förändringarna är överlag bra, men jag tar i min artikel i Inköpsrådet upp att jag ser tendenser till att leverantörer ”skjuter hagel” för att inte riskera att förlora sin möjlighet att få åberopa en omständighet. Syftet med lagändringen är ju att snabba på processer så det är ju olyckligt om de tvärtom blir mer omfattande och tidskrävande, säger Magnus Johansson.
Påtala brister under anbudstiden
I januari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen två domar som innebär att praxis ändras så att det ställs högre krav på när och hur en leverantör måste påtala brister i en upphandling för att kunna anses ha lidit skada i en överprövningsprocess. I korthet innebär det att fel och brister i upphandlingsdokumenten måste påtalas under själva anbudstiden.
− Jag kan förstå på ett sätt hur domstolen resonerar men den här påtalandeskyldigheten väcker många frågor. Småföretag är ofta oerfarna anbudsgivare och det är svårt för dem att göra en initial juridisk bedömning av upphandlingsdokumenten och av vilka krav som kan tolkas som otydliga, säger Magnus Johansson.
I expertkommentaren i Inköpsrådet skriver han att alla måste tillsammans hjälpas åt att rikta fokus igen mot den offentliga affären – annars finns en stor risk att små och medelstora företag slängs under bussen.