Valets följder för sakpolitiken
Magdalena Andersson har avgått som statsminister, men sitter kvar som ledare för Socialdemokraterna. Annie Lööf har tillkännagivit att hon avgår under ordnade former som partiledare för Centerpartiet. Det är de tydligaste konsekvenserna av riksdagsvalet så här långt. Ett val där Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna tillsammans drog det längsta strået med 176 av 349 mandat.
Än finns ingen ny regering, men förhandlingarna mellan partierna går för högvarv, liksom spekulationerna om hur talmansval, regeringsbildning och budgetomröstning kommer utfalla. På sätt och vis är det en fortsättning på en valrörelse kom i hög utsträckning kom att kretsa kring de politiska samarbetsalternativen: vem tar vem?
Vad vill partierna göra?
Men vad är det egentligen partierna vill få uträttat? Vilka konsekvenser får valet för sakpolitiken?
− För Sveriges företagare är det mer intressant vilken sakpolitik som regeringen kommer att föra. Det går förvisso inte att frikoppla politikens innehåll från styrkeförhållandena mellan de partier som utgör regeringsunderlag, men det går att bedöma var det finns större och mindre enighet, säger Patrick Krassén, samhällspolitisk chef på Företagarna.
Högerkoalitionens möjligheter
Inför valet granskade Företagarna samtliga riksdagspartiers valmanifest, och gjorde även en jämförelse av hur de står i tio viktiga företagarfrågor. Utfallet visade tydligt att Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna hade den mest ambitiösa småföretagarpolitiken, följt av Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade få punkter som behandlade småföretagens och jobbskaparnas villkor.
− Även om företagarfrågor inte hamnade i centrum i valdebatterna, kan man se tydliga möjligheter för högerkoalitionen att lägga fram förslag på energiområdet, för sänkta arbetsgivaravgifter och inkomstskatter, och initiativ för minskad regelbörda, säger Patrick Krassén.
Småföretagen är nyckeln
Förhandlingen om budgetpropositionen för 2023 kommer att bli ett första test på hur väl högerkoalitionen kan komma överens i sakpolitiken. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, som har erfarenhet av att regera och därmed av sådana förhandlingar, kan säkerligen komma överens i flera ekonomisk-politiska frågor. En utestående fråga är förstås hur Sverigedemokraterna kommer att hantera budgetförhandlingarna i egenskap av regeringsunderlag (eller eventuella regeringsmedlemmar).
− Sveriges små och medelstora företag har skapat fyra av fem nya jobb i ekonomin de senaste decennierna och allt talar för att de kommer vara jobbmotorn även fortsatt. Därför behöver deras villkor förbättras och det svenska företagarklimatet vässas. Att göra det billigare att anställa och lättare att driva och bygga företag är nycklar till att minska flera problem i svensk ekonomi, som arbetslöshet, bristande matchning och det kvarhängande utanförskapet, säger Patrick Krassén.