Vårändringsbudgeten utan positiva överraskningar för Sveriges företagare
I dag presenterar regeringen den ekonomiska vårpropositionen. Som Moderaterna själva brukar säga: Sverige jobbar när Sverige är som bäst. Det kräver att det finns företag som kan och vill anställa alla de som i dag står utanför arbetsmarknaden.
− Med en ökad tillväxt kan fler bryta sitt utanförskap, men tillväxt tar tid. Därför anser vi att regeringen måste börja redan nu genom att satsa på rätt sorts utbildningar, sänka arbetsgivaravgifterna och sänka skatterna på företagande och inkomster, säger Företagarnas chefekonom Johan Grip.
Yrkesutbildning i vårbudgeten
De små och medelstora företagen lyfter år efter år kompetensbristen som sitt allra största problem. Därför är det bra att regeringen satsar på yrkesutbildningar i vårbudgeten. Företagarna har under lång tid drivit på för ökade satsningar på sådana utbildningar, så drygt 8 000 extra platser i yrkesutbildningen är ett steg i rätt riktning.
− Behoven är betydligt större än de drygt 700 miljoner kronor som regeringen satsar. Vi hade hellre velat se att den försöksverksamhet som pågått sedan 2018 med branschskolor för elever på gymnasiala yrkesprogram och kommunernas vuxenutbildning blivit kvar. Dessa utbildningar var utvalda för att just stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken. Nu läggs de i stället ned, vilket bör omprövas, säger Anna Jansson Libietis, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning.
Pengar i sjön i vårbudgeten
Företagarna anser att det är bra att regeringen uttalar att alla som kan arbeta ska arbeta, men är kritiska till satsningen på Arbetsförmedlingen.
− Att avsätta 50 miljoner till Arbetsförmedlingen är som att kasta pengarna i sjön. Vi hade betydligt hellre sett sänkta arbetsgivaravgifter. Trots att regeringen vill värna om arbetslinjen och sänka skatter höjde man arbetsgivaravgifterna för ungdomar den 31 mars, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin.
Bra med SFI för ukrainare i vårbudgeten
Att kommunerna ska få 100 miljoner kronor i statsbidrag för SFI riktat till ukrainska medborgare är positivt, enligt Företagarna. Fler behöver kunna rusta sig för ett jobb i Sverige.
Det är de små företagen som bär Sverige på sina axlar, 4 av 5 jobb har sedan 1990 skapats i just de små och medelstora företagen. Med en så tung börda anser Företagarna att dessa företag ska stå på en så stabil grund som möjligt.
− Det må vara en svår balansgång att hantera finanspolitiken när inflationen är alldeles för hög, men de åtgärder vi efterfrågar handlar inte om att parera lågkonjunkturen. Svenskt företagsklimat och svensk arbetsmarknad behöver långsiktiga och omfattande reformer. En lågkonjunktur kan inte stoppa det viktiga arbetet, säger Johan Grip.
Behov av kostnadslättnader
Bördan är dock extra tung i tider av ekonomisk vinter, som finansminister Elisabeth Svantesson beskriver det. Därför anser Företagarna att det behövs kostnadslättnader för att både anställa och att driva företag.
− Kommer det inte större kostnadslättnader nu, det kan vara skattelättnader att anställa eller sänkt skatt på el och moms, har vi väldigt starka förhoppningar om större insatser i höstbudgeten, säger Patrick Krassén.
Argumentet mot lättnader som bygger på att Riksbanken skulle kunna motväga en inkomstskattesänkning genom att höja styrräntan missar enligt Företagarna poängen med en sådan sänkning. Den handlar inte om att tillfälligt stärka konjunkturen via en skattesänkning utan om att långsiktigt stärka arbetslinjen. Inflationen kommer tids nog att gå ned och när Riksbanken väl börjar sänka räntan lever effekterna av en inkomstskattesänkning kvar.
− Tillväxt är ingenting man får, det är någonting som skapas av företagare och deras anställda. Men för att det ska ske behöver det finnas framtidstro, förutsägbarhet, tillgång till kapital och arbetskraft, rätt sorts utbildningar och avkastningen på företagande och utbildning måste beskattas lägre, säger Johan Grip.