Vad händer med inflationen och räntan?
Hög inflation, stigande räntor och svag kronkurs. Det är tunga inslag i den ganska dystra ekonomiska miljö som svenska företag och hushåll befunnit sig i sedan ett par år tillbaka. Men nu börjar allt fler bedömare förvänta sig en snabbare avmattning i prisökningstakten och sjunkande räntor. Under flera veckors tid har också kronan stärkts mot både euron och dollarn.
På torsdagen visade Statistiska centralbyråns konsumentprisindex för november att inflationen mätt som KPIF låg på 3,6 procent, vilket tvärtemot hur det rapporterats i flera medier faktiskt är helt i linje med Konjunkturinstitutets prognos från september. Dagen innan lämnade den amerikanska centralbanken Federal Reserve styrräntan oförändrad för tredje gången i rad. Även den europeiska centralbanken ECB har i veckan lämnat besked om att inte röra styrräntorna. Börserna stiger till följd av den nya informationen, men samtidigt befinner sig Sverige i lågkonjunktur som ger sig till känna på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och andra centrala delar av ekonomin. Så hur påverkas då företagen av utvecklingen av inflationen, räntorna och kronkursen?
Företagarnas chefsekonom Johan Grip ger här sin syn på det.
Inflationen
Den generella prisökningstakten saktar som förväntat in och vissa varor har till och med sjunkit i pris. Att inflationen nu ser ut att komma ned tillbaka mot en låg och stabil nivå runt två procent i årstakt gör att företagare och hushåll kan börja planera och agera utifrån den vetskapen, vilket innebär att de inte behöver lägga tid och energi på att oroa sig över hur mycket deras kostnader kommer att öka, om inget oväntat inträffar (igen), menar Johan Grip.
– Vi ser nu tydligt ljuset i tunneln och inflationen bör komma ned kring inflationsmålet redan under nästa år.
Hårt prövade företagare kan verkligen behöva andrum.
– Vi vet att småföretagare pressats hårt av ökade kostnader som de inte kunnat eller velat föra över fullt ut mot kund, vilket försämrat deras lönsamhet och likviditet.
Räntan
När Riksbanken i november lämnade styrräntan oförändrad på 4,0 procent var budskapet att den inte uteslöt ytterligare höjningar om inflationsutsikterna försämras, samt att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period. Sett i ljuset av den senaste tidens utveckling har det budskapet börjat skava.
– Nu är räntetoppen nådd, men även om Riksbanken börjar sänka räntan under nästa år är tiden med nollränta förhoppningsvis förbi. En normal nivå på styrräntan kan anats vara 2,5–4 procent, vilket innebär att gammalt hederligt räntesparande lönar sig och att inga investeringar som krävde nollränta för att vara lönsamma genomförs längre, säger Johan Grip.
Vad händer med styrräntan i höst?
Kronkursen
Det finns företag som kan dra nytta av att kronan är svag, men när Företagarna undersökt saken närmare har det visat sig att det inte finns något stort stöd för att den svaga kronan skulle gynna företagandet genom att efterfrågan på exporten ökar. Det är endast sju procent som säger att de i huvudsak påverkas positivt, mot 46 procent som säger att de i huvudsak påverkas negativt. 14 procent säger att de påverkas lika mycket positivt och negativt och 24 procent påverkas inte alls.
Delade åsikter – småföretagen och euron
– De fåtal företag som gynnades av en kronförsvagning vet om att en flytande växelkurs varierar över tid och inget seriöst företag bygger sin verksamhet på att endast kunna vara lönsamma vid en viss kronkurs. Småföretagare har till skillnad från stora företag inte råd att hantera valutarisk och bär den därför risken själv, säger Johan Grip.
Svag krona bekymmer för småföretagare
I samma undersökning visade det sig att nio av tio småföretagare som skulle rösta ja för ett fullvärdigt medlemskap i EMU angav att den viktigaste anledningen för ett medlemskap var att stoppa kronförsvagningen mot euron. Den anledningen har tappat i kraft i och med kronförstärkningen vi sett på senare tid.