Slå ett slag för hantverkskunnande
Med tänger i händerna och stadig blick satt riksdagsledamöter och handläggare och bockade plåt efter ritning under kristallkronorna i partimatsalen på onsdagsmorgonen. Det var Pogab Plåt AB i Göteborg som tillsammans med Företagarna och Plåt & Ventföretagen bjöd på ett ovanligt handgripligt seminarium i riksdagen om bristen på arbetskraft i plåtslagarbranschen.
− Vi hantverkare har egentligen fullt upp med jobb och hantera bristen på folk, men jag är ändå ute och pratar om de här frågorna eftersom någon måste göra det, sade Pogab Plåts vd Mathias Mattsson, tillika styrelseledamot i Företagarna Göteborg.
Hänger på enskilda företag
Det var riksdagsledamoten David Josefsson (M) i Civilutskottet som stod värd för seminariet. Han noterade att det är slående hur avgörande initiativ från enskilda företagare är för att få kompetensförsörjningen att fungera. Bristen på yrkesutbildat folk finns i många branscher, tillade han.
Pogab Plåt har alltid jobbat med lärlingar. Medarbetaren Hugo Salming som lugnt och metodiskt bistod dem som bockade mobilhållare och visselpipor på den tjocka linneduken på bordet i riksdagen har ägnat mycket tid åt att vara ute i skolor och prata med elever och få dem att öppna upp ögonen för möjligheterna i branschen.
− Det gäller att hitta och fånga upp dem som har fallenhet för yrket. Hugo kom in till mig när han var 15 år och sa att han ville bli plåtslagare och på den vägen är det, sade Mathias Mattson.
För få utbildas
Stundande pensionsavgångar och plåtslagare från andra EU-länder som vänder hem i stället för att jobba i Sverige är faktorer som gör att den redan ansträngda situationen kommer att förvärras om inget görs, enligt både Mathias Mattsson och Plåt & Ventföretagens vd och förbundsdirektör Johan Lindström som inledde seminariet.
− Vi ser ett behov att utbilda 2 000 personer men det är färre än 1 000 som går ut varje år, sade Johan Lindström.
Ett konkret problem med återväxten är att det finns färre skolor i dag där elever kan lära sig plåtslagaryrket än förr. Det blir en ond cirkel när färre söker och minskat elevunderlag gör att utbildningar läggs ner så att ännu färre kommer i kontakt med branschen. Dessutom kommer den försöksverksamhet som bedrivits med nationella branschskolor som ger utbildning inom delar som elevernas hemmagymnasium inte har lärarkompetens till inte att få fortsatt statlig finansiering.
Satsa långsiktigt
Pogab Plåt i Göteborg samarbetar med en privat gymnasieskola och tar hand om tiotals praktikanter från grundskolan varje år. Företaget har en avdelad yta på hundra kvadratmeter där det är möjligt för ungdomar att praktisera under kontrollerade former.
− Vi får inga pengar för satsningarna på praktik och det tar tid och resurser att ha lärlingar, men om jag kan investera en miljon i en maskin som bockar plåt är det värt att investera några hundratusen i en lärling som kanske kan ta över firman en vacker dag, säger Mathias Mattsson.
Företagarnas vd Günther Mårder betonade under seminariet att det behövs gränsöverskridande samarbete mellan näringsliv, skola och de politiska församlingarna för att lösa bristen på arbetskraft. Skolorna behöver bli bättre på att erbjuda den utbildning som företagen efterfrågar och den praktiska kunskapen – hantverket – behöver värderas högre än i dag, i allt från studie- och yrkesvägledning till kunskap om var jobben i ekonomin skapas.