Branschskolorna behövs
I år avslutas en försöksverksamhet som pågått sedan 2018 med branschskolor för elever på gymnasiala yrkesprogram och kommunernas vuxenutbildning. Modellen bygger på att skolor runt om i landet genom statsbidrag krokar arm med branschskolor som på entreprenad kompletterar elevernas utbildning. På så sätt kan fler skolor erbjuda utbildningar som de annars inte kunnat bedriva. De nio branschskolorna är utvalda av Skolverket utifrån att de kan erbjuda utbildning inom bristyrken.
− Branschskolorna behövs. Regeringen bör låta dem bestå och satsa stort på kunskapsspridning om det skriande behovet av yrkesutbildad arbetskraft. Istället för att lägga ner branschskolorna behövs insatser för att få fler elever att söka utbildningarna och fler huvudmän att samverka med branschskolorna, säger Anna Jansson Libietis, Företagarnas expert på kompetensförsörjning.
Funkar inte, enligt regeringen
I stället för att satsa väljer regeringen att inte avsätta medel i budgetpropositionen för 2023 till att fortsätta försöksverksamheten. Det betyder att branschskolorna avslutas efter innevarande läsår.
− När det inte funkar så funkar det inte, säger skolminister Lotta Edholm (L) i en intervju med TV 4.
Försöksverksamheten har enligt regeringen varit vällovlig, men inte nått förväntade resultat. I praktiken handlar det om att det varit för få elever som gått på branschskolorna. I ett svar på en skriftlig fråga från den socialdemokratiska riksdagsledamoten Caroline Helmersson Olsson säger Lotta Edholm den 11 januari att: ”Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen av utbudet av utbildning inom små yrkesområden och vid behov vidta ytterligare åtgärder.”
Skriande kompetensbrist
Enligt Företagarna är det en för tillbakalutad inställning.
− Vi ser en skriande kompetensbrist inom yrkesutbildning från gymnasial och eftergymnasial nivå i dag. Det är inte bara yrkesutbildade, utan även yrkeslärare som saknas. Så kan det inte fortsätta, säger Anna Jansson Libietis.
De utbildningar som påverkas av att branschskolorna rundas av i år finns inom karosseri och lackering, plåtslageri, trädgård, golvläggning, maskinteknik, produktionsteknik, design och produktutveckling, kylmontörer och ventilationstekniker, skogsmaskinförare, driftsäkerhet och underhåll och distributionselektriker.
− Det är små yrkesområden, men det är ingen liten fråga, säger Anna Jansson Libietis.
Jobb blir inte gjort
Utbildningarna inom branschskolorna är utvalda för att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken. För att nämna ett exempel inom ett område som engagerar många arbetar distributionselektriker med nybyggnation, reparation och underhåll av elnäten som transporterar elektricitet från kraftverken till företag och hushåll.
− Alla politiker understryker hur viktigt det är att bygga ut elförsörjningen, men om det inte finns tillräckligt många som kan arbeta med ledningar, ställverk och transformatorer så stoppas utbyggnaden upp, säger Anna Jansson Libietis.