Potpurri av skatteförslag från regeringen
Äntligen! Inte att prästen står i predikstolen, utan att det rör på sig i skattepolitiken från regeringens sida. Efter både en budgetproposition i höstas och en vårändringsbudget i april som var skrala på skatteområdet, skickade regeringen i fredags ut ett gäng skatteförslag på remiss – tio inalles.
Förslagen berör, som man säger, högt och lågt på skatteområdet. Till de mindre justeringarna hör förslag om viss höjning av skatten på naturgrus och avfall, höjningar av schablonavdragen för uthyrning av privatbostäder och vissa samfällighetsintäkter, och förändrade beräkningsgrunder för FoU-avdraget och ränteförmåner.
Vårändringsbudgeten utan positiva överraskningar för Sveriges företagare
Gnissel i regeringssamarbetet
Mer omdiskuterat kan förslaget om kraftigt sänkt skatt på plastbärkassar bli. Det har redan orsakat visst gnissel i regeringssamarbetet: Efter att uppgifter om att skatten helt ska slopas läckt i media gick klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari ut och dementerade att ett fullt avskaffande hade bestämts. I det remitterade förslaget sänks skatten till 50 öre per plastbärkasse (från tre kronor), respektive 5 öre för det som kallas ”mycket tunna plastbärkassar” (från 30 öre). Skälet som anges är att förbrukningen av plastpåsar har minskat så påtagligt att de högre skattesatserna inte behövs längre. Närmare data om användningen av plastpåsar presenteras dock inte.
Plastpåseskatten har inte dragit in tillnärmelsevis så mycket skatteintäkter som den dåvarande regeringen bedömde inför att skatten infördes 2020. Det handlar således om en skatt av mindre betydelse – men som har fått mycket symboliska uppmärksamhet, sannolikt eftersom plastpåsar är något de flesta köper och använder regelbundet.
Låt plastpåseskatten vara en parentes
Paus i indexhöjning
På miljöområdet föreslås att den årliga indexhöjningen av skatter på bränslen respektive el ska pausas under 2024 och 2025. Detta beräknas innebära uppemot tio miljarder kronor i skattesänkningar. Koldioxidutsläppen bedöms öka, eftersom bensin och diesel blir billigare än de hade varit. Samtidigt bedöms inflationen minska tillfälligt av åtgärderna. Den höga inflationen är också ett motiv till att indexhöjningen pausas – de redan höga drivmedelspriserna skulle, om de räknades upp med de rådande höga inflationstalen, gröpa djupa hål i konsumenters plånböcker och riskera fördyra alla varor som är beroende av vägburen transport.
Skatternas roll i en grönare företagarvärld
Utökning av jobbskatteavdraget
Några förslag är näst intill rakt av positiva, till exempel en utökning av jobbskatteavdraget. Denna reform är huvudpjäsen i regeringens knippe skatteförslag och föreslås uppgå till nästan nio miljarder kronor. I samma förslag ingår att den ”utfasning” av jobbskatteavdraget vid högre inkomster som finns i dag avskaffas, vilket sänker marginalskatten på arbetsinkomster. Det är goda nyheter – Sveriges marginalskatt är alltjämt, även efter värnskattens avskaffande, näst högst i OECD. Höga marginalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta mer, investera i utbildning och driva företag.
Arbetsgivaravgiften - ett aprilskämt ingen skrattar åt
Höga arbetskraftskostnader
En annan positiv reform är att den så kallade expertskatten – en skatterabatt för inflyttade kvalificerade experter och företagsledare – föreslås förlängas från fem till sju år.
Expertskatten är ett sätt att kompensera för Sveriges höga arbetskraftskostnader. Det finns flera sådana skattenedsättningar. En är sänkta arbetsgivaravgifter för 15-18-åringar – som regeringen nu föreslår att avskaffa. Det skulle höja skatten för denna grupp med en miljard kronor, och höja kostnaden att anställda för främst små och medelstora företag, eftersom åtta av tio företag som har haft anställda från åldersgruppen med nedsatt arbetsgivaravgift har färre än 50 anställda.
Sänkt kostnad för att anställa
Skatt och sysselsättning
Finansdepartementet erkänner självt att de höjda arbetsgivaravgifterna kommer att leda till minskad sysselsättning i gruppen. Tidigare i år höjdes arbetsgivaravgifterna för ungdomar mellan 19 och 23 år, och dessförinnan för de minsta företagen som anställer sin andra medarbetare.
När konturerna av regeringens skattepolitik nu syns lite tydligare, undrar man hur mycket de uppställda målsättningarna i Tidöavtalet om att det ska bli lättare för små och medelstora företag att anställa faktiskt ska realiseras. Sverige brottas alltjämt med en hög arbetslöshet och ett ihållande utanförskap. Höjda skatter på att anställa hjälper då föga. Den skattepolitiska beslutsamhetens friska hy riskerar gå i eftertankens kranka blekhet över, om reformerna inte är de rätta.