Slocknar Sverige när regeringen släcker branschskolorna?
Just nu befinner vi oss i gymnasievalstider. Den hoppfulla femtonåringen väntar ivrigt på antagningsbeskeden som anländer vilken vecka som helst. Lyckades hen kanske komma in på naturprogrammet på den kommunala gymnasieskolan? Eller Creative Media på det fristående gymnasiet? Vem vet. Vad vi däremot vet är att eleven kommer ha betydligt större problem att få möjlighet att utbilda sig inom något av de bristyrken som samhället just nu skriker efter.
2018 drogs äntligen försöket med branschskolor i gång. Konceptet var smart i sin enkelhet: Nischade branscher med behov av specifika yrkesroller (exempelvis distributionselektriker, lastbilsmekaniker, kylmontörer och plåtslagare) ska kunna etablera gymnasieutbildningar, antingen i egen regi eller tillsammans med en befintlig skola. På så vis kan resurser i form av bland annat lärare och lokaler koncentreras till en eller några enstaka platser i Sverige. Elever kan sedan läsa den ”vanliga” delen av sin utbildning på sin hemort och sedan fokusera under vissa perioder med de branschspecifika ämnena på en branschskola.
Succéverkstaden ger lastbilar nytt liv
Lyckad satsning
Trots en relativt kort försökstid har resultatet på det stora hela varit lyckat. Många branscher och fackförbund har hyllat insatsen och med glädje tagit emot nyexaminerade i bristyrkesbranscher. I Skolverkets utvärdering görs bedömningen att försöksverksamheten, om än i begränsad utsträckning, har bidragit till att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom viktiga men till antalet utövande sett små yrkesområden.
Nu väljer regeringen trots den positiva utvecklingen att avbryta verksamheten. Argumentet är att för få har sökt till utbildningarna under försöksperioden (mellan 2018 och 2022). Det krävs inte en särskilt djuplodande utvärdering för att inse att försöksperiodens resultat måste ses i ljuset av både pandemi och krig i vårt närområde, vilket med stor sannolikhet kan ha påverkat ungdomars vilja och möjlighet att studera i andra delar av landet under längre perioder.
Skriande kompetensbrist
Skolminister Lotta Edholm kommenterar det abrupta avbrottet så här: ”regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen av utbudet av utbildning inom små yrkesområden och vid behov vidta ytterligare åtgärder.”
Vad är det att följa? Just nu ser det alltför mycket ut som att det innebär att regeringen passivt tänker titta på. Att ett yrke har få utövare betyder inte att det inte är viktigt, men det blir betydligt mer sårbart när det kommer till kompetensförsörjning. Vi ser redan nu en skriande kompetensbrist inom yrkesutbildning från gymnasial och eftergymnasial nivå. Det är inte bara yrkesutbildade, utan även yrkeslärare som saknas. Med branschskolornas upplägg kan de få yrkeslärare som ändå finns se till att utbilda fler än de som råkar befinna sig på samma ort. På sikt kan vi också bygga upp fungerande utbildningsmiljöer med fler utbildade lärare. I stället för att lägga ner branschskolorna behövs kontinuitet i satsningen, insatser för att få fler elever att söka utbildningarna och fler huvudmän att samverka med branschskolorna.
Vem ska göra jobbet?
Utbildningarna inom branschskolorna är utvalda för att stärka den nationella kompetensförsörjningen inom utvalda bristyrken. Distributionselektriker som arbetar med nybyggnation, reparation och underhåll av elnäten, är ett exempel på yrke som har utbildats inom branschskolorna. Det är lätt att prata om en utbyggd elförsörjning, men vem är det som ska bygga transformatorer och elverk om ingen kan utbilda sig till det?
Slå ett slag för hantverkskunnande
De små och medelstora företagen lyfter gång på gång kompetensbristen som sitt största problem. Ofta är högskolorna och universiteten inte svaret på de behoven som finns, och där har branschskolorna kunnat fylla en viktig lucka. För de små företagen bär Sverige på sina axlar, och med en så tung börda vill vi förstås att de ska stå på en så stabil grund som möjligt.