Autobahn till arbete eller Highway to Hell?
För drygt 20 år sedan präglades den tyska arbetsmarknaden av hög arbetslöshet och ekonomisk stagnation. Arbetsmarknaden var starkt reglerad och rigid, vilket gjorde det svårt för företag att anställa. Anslagen för den tyska arbetsmarknadspolitiken uppgick till ofattbara 52 miljarder euro. Under åren 2003 till 2005 genomfördes en rad reformer. Arkitekten bakom de tyska reformerna, Peter Hartz, beskrev den tyska arbetsförmedlingen som ”ett monster som vuxit till en enorm byråkratisk organisation med nära samma omsättning som BMW och Audi tillsammans och med fler anställda än Tysklands största kemiföretag BASF men med samma effektivitet som ett östtyskt kombinat”. Ord och inga visor.
I Sverige har anslagen för Arbetsförmedlingen ökat med 36 miljarder kronor mellan åren 2009 och 2023. Trots att budgeten ökat är allmänhetens förtroende för myndigheten lågt. I Företagarnas myndighetsranking hamnar Arbetsförmedlingen på en bottenplacering tillsammans med Migrationsverket. Företagen ger Arbetsförmedlingen låga betyg vad gäller bland annat förtroende, service och bemötande och handläggningstider.
Ge Arbetsförmedlingen en deadline
Problemen är dock inte nya. Oavsett vilken regering som styrt eller hur tydliga instruktionerna än har varit till Arbetsförmedlingen så uteblir förändringen. Myndighetens budget skenar och uppgår i år till 90 miljarder kronor samtidigt som skillnaden mellan de som har ett jobb och de som står utanför arbetsmarknaden är avgrundsdjup. För att parafrasera Peter Hartz: den svenska arbetsförmedlingen har vuxit till ett monster med en enorm byråkratisk organisation vars budget är större än Saab och Postnords omsättning tillsammans och har ungefär lika många anställda som H&M men är lika effektivt som SJ är punktligt.
Varken företagen, individerna eller samhället har råd med detta längre. Därför säger Företagarna i en ny rapport att det räcker nu, Arbetsförmedlingen måste få en deadline. Målsätt Arbetsförmedlingens uppdrag och leverans, ge myndigheten 2 år – eller 731 dagar för att vara mer exakt – att styra om verksamheten mot service, effektivitet och resultat. Annars måste Arbetsförmedlingen läggas ner. Myndigheten måste skifta fokus från en administrativt tungrodd handläggning till snabb och effektiv service.
Bageriutbildning utan ugn
Vad är det då som inte fungerar på Arbetsförmedlingen? Ett exempel på brister i flera led uppmärksammades av Sveriges bagare & konditorer (SBK) som påtalade för Arbetsförmedlingen att myndigheten hade upphandlat en utbildning i bageri som bedrevs i lokaler som saknade ugn. Arbetsförmedlingen försvarade upphandlingen och hävdade att utbildningslokalerna var ändamålsenliga. Detta ledde till att SBK inte kunde anställa personer som utbildats via Arbetsförmedlingens upphandlade bageriutbildning.
Här borde varningsklockorna ringt högt och ljudligt hos Arbetsförmedlingen under upphandlingsförfarandet men även vid kontroll, uppföljning och utvärdering av arbetsmarknadsutbildningen.
Ett jobb och 731 dagar
Hur kan man då åstadkomma förändring värd namnet? Utbildningar måste förankras med branschorganisationer eller företag för att säkra att utbildningen håller kvalitet och leder till jobb. Att kontrollera och följa upp utbildningsleverantörer är också av största vikt och måste ske på ett transparent och ändamålsenligt sätt. Men framför allt måste Arbetsförmedlingen öka sin kunskap om och förståelse för företagens förutsättningar och behov. Det gäller arbetsmarknadspolitiska utbildningar, behov av och effektivitet i subventionerande tjänster och lokal kännedom om arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har nyligen genomgått en stor reform, problemet är bara att resultaten fortsatt lyser med sin frånvaro. Det behövs förändring i grunden och på riktigt för att företag ska kunna hitta kompetens och för att de som är arbetslösa ska få en möjlighet att komma i arbete. 731 dagar kan låta som en kort tid för en stor förändring, men om Hartz genomförde sin reform på samma tid, då finns hopp för Arbetsförmedlingen. I grunden behöver ju Arbetsförmedlingen bara klara ett enda jobb – sitt eget.