Det våras för kärnkraft

Den kalla årstiden är här, men vi ser ingen repris på fjolårens elkris. Inga skenande priser. Inga varningar om effektbrist och planerad frånkoppling. Det handlar till viss del om att företag och hushåll gjort energieffektiviseringar, men de huvudsakliga förklaringarna finns på utbudssidan.  

Mer vind- och solkraft har kontinuerligt tagits i drift. Regn har fyllt på de svenska och nordiska vattenmagasinen. Finland har fått fart på kärnkraftverket Olkiluoto 3. Reaktorn stabiliserar inte bara den finländska energiproduktionen utan gynnar även svenska elpriser genom bland annat mindre exportbehov. På kontinenten har fler franska kärnkraftverk gått upp i normal drift igen samtidigt som gaslagren är välfyllda. Det minskar orosmolnen i södra Sverige som påverkas direkt av priserna på kontinenten. 

Problemen finns kvar  

Är då allt frid och fröjd? Nej, en smällkall vinter i Europa och andra väderförhållanden skulle kunna förändra prisbilden påtagligt. Detsamma gäller geopolitiska händelser. Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår alltjämt. Sabotage mot gasledningar i Östersjön samt krig och oroligheter i Mellanöstern spär på en osäker omvärld. I Sverige kvarstår till råga på allt det dubbla problemet med brist på planerbar elproduktion och begränsningar i överföringskapacitet av el från där den produceras till där den behöver användas. Elsystemet är helt enkelt inte så robust som det borde vara. 

− Sveriges välstånd bygger på att det finns el när den behövs och där den behövs. Elen är vår huvudsakliga energibärare och då måste systemet fungera, men det som borde vara en självklarhet är inte längre det, säger Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert inom klimat och miljö. 

Planerbar kraft 

I Sverige används årligen normalt 135–145 TWh el (1 terawattimme är 1 miljard kilowattimmar) men olika prognoser visar att elbehovet kommer att öka kraftigt. I Tidöavtalet slår partierna fast att planeringen för ökad elanvändning bör utgå från ett nu prognosticerat elbehov på minst 300 terawattimmar 2045. Det rör sig med andra ord om en fördubbling då drygt 20 år och behovet är stort redan i närtid. 

Det har tillförts tusentals megawattimmar el i det svenska kraftnätet under de senaste tio åren, men eftersom det handlar om kraftslag som är väderberoende skapas toppar och dalar i effekten som systemet levererar, vilket skulle behöva mötas upp med mer planerbar kraft. Det är där många bedömare ser behov av att bygga ut kärnkraft, som levererar kraft oavsett hur mycket det blåser eller hur mycket solen skiner.  

− Elektrifieringen av både transporter och basindustrin gör att Sverige behöver en drastisk ökning av elproduktion och den måste vara både fossilfri och planerbar, säger Jennie Albinsson. 

Regeringen satsar på kärnkraft  

Regeringen lägger mycket energi på att få tillstånd goda förutsättningar för ny kärnkraft. På torsdagen höll de fyra Tidöpartierna en pressträff och meddelade en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Den består av fyra punkter. En kärnkraftssamordnare tillsätts. En riskdelnings- och finansieringsmodell som tydliggör statens ansvar vid etablering av ny kärnkraft ska utvecklas. Ett mål sätts om att senast 2035 ha ny kärnkraft i drift motsvarande effekten från två stora reaktorer. Dessutom ska kärnkraften byggas ut i massiv omfattning, fram till 2045. 

Än så länge är det för tidigt att säga när det första symboliska spadtaget kan tas. Däremot är det tydligt att regeringen tillsammans med stödpartiet Sverigedemokraterna satt i gång en betydande kursomläggning av energipolitiken och den tätt sammanflätade klimatpolitiken. Genom att växla spår från målsättningen att ha 100 procent förnybar elproduktion till 100 procent fossilfri elproduktion till 2040 och öppna upp för att se över miljömålen har de politiska förutsättningarna förändrats påtagligt.  

Nytt klimat att ta hänsyn till

En indikation på att den politiska kursomläggningen börjar lämna avtryck inom kraftindustrin är att Vattenfall ansökt hos Varbergs kommun om ändrad detaljplan för att möjliggöra byggnation av nya reaktorer på Väröhalvön, väster om det befintliga kärnkraftverket vid Ringhals. 

Hinder tas bort  

I september lade regeringen fram en proposition om ny kärnkraft i riksdagen. Den innehåller förslag om att bestämmelsen i miljöbalken som förbjuder att det byggs kärnreaktorer på andra platser än där det redan finns kärnkraft tas bort, samt att begränsningen i antal reaktorer som får vara i drift tas bort. 

Remissyttrande över promemorian Ny kärnkraft i Sverige – ett första steg

I början av november följdes propositionen upp med ett andra steg på vägen mot att möjliggöra för ny kärnkraft. Regeringen tillsatte då en utredning som ska analysera hur tillståndsprocesserna för kärnkraft kan bli tydligare, kortare och om ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen kan och bör införas. Det handlar bland annat om att anpassa regelverket så att det kan hantera ansökningar som rör både konventionella reaktorer som Olkiluoto 3 i Finland (kapacitet på 1 600 megawatt) och små, modulära reaktorer (SMR). SMR är ingen enhetlig teknik, utan ett samlingsbegrepp för modulära reaktorer som producerar maximalt 300 megawatt.  

− Det är inte rimligt att det tar upp till 10 år att etablera olika kraftslag, som är helt grundläggande för samhällsutvecklingen och en viktig del för att kunna uppfylla klimatmålen. Därför är det ett steg i rätt riktning att regeringen tillsätter en utredning för att analysera hur ledtiderna kan kortas för kärnkraftsetableringen, säger Jennie Albinsson.  

Bortom satsningen på kärnkraft anser Företagarna att det finns ett större arbete att göra kring tillståndsprocesserna. Miljöbalken i flera fall är ett regelrätt hinder mot klimatomställningen.

− Det finns exempelvis ett stort problem med tillståndsprocesserna för små- och medelstora företag som blir liggande i högar i väntan på att bli behandlade. Miljöbalken skulle behöva anpassas till dagens verklighet parallellt med att tillståndsprocesserna kortas, annars riskerar vi i stället att gå miste om såväl viktiga resurser till klimatomställningen som investeringar och exportmöjligheter, säger Jennie Albinsson. 

Nu tar vi klimatarbetet in i framtiden – tillsammans

Renässans för kärnkraft i EU  

Det är inte bara i Sverige som kärnkraften går mot en renässans. Intresset för att bygga små modulära reaktorer finns i USA, Kanada och i Europa. Under det svenska EU-ordförandeskapet slöt elva EU-länder med Frankrike i spetsen en överenskommelse om att arbeta för att stärka kärnkraften i EU. På det årliga europeiska kärnenergiforumet (ENEF – European Nuclear Energy Forum) nyligen höll EU-kommissionären för energi, Kadri Simson, ett tal om de medlemsländer som vill satsa på kärnkraft som en del i energimixen borde kunna börja använda SMR-reaktorer under nästa årtionde. Hon sade även att EU-kommissionen kommer att etablera en industriallians för SMR under början av nästa år.  

− Samarbete inom EU är viktigt för att se till att ny teknik på kärnkraftsområdet främjas och regleras på ett effektivt sätt. EU har gemensamt resurser att sätta kraft bakom orden och se till att bli världsledande inom modern kärnkraft, om viljan finns, säger Jennie Albinsson.