Dra nytta av småföretagens potential i forskning och innovation
Under slutet av nästa år kommer regeringen att lägga fram mandatperiodens proposition för politiken inom forskning och innovation, från och med 2025. Sådana presenteras sedan 1980-talet med fyraårsintervaller. I dagarna har Företagarna med anledning av det lämnat in ett inspel till den kommande propositionen.
− Vi menar att det är viktigt att idéer som formas i akademin i högre grad behöver kunna omsättas i nya företag. Innovationskontor, inkubatorer och science parks behöver ha tillräckliga resurser och även små företag behöver kunna dra nytta av testbäddar, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin.
Genom sin innovationskraft och rörlighet är de små företagen viktiga för jobbskapande samt för industrins utveckling och förnyelse. Det är dock inte alltid enkelt för små bolag att växa och utvecklas på egen hand. Många går i dag miste om att utveckla de nya kunskaper, varor och tjänster som krävs för att kunna växa och säkra långsiktig relevans och överlevnad.
Vetenskaplig excellens, samverkan och internationalisering
Det går inte att ta patent på att ligga i framkant av den ekonomi som drivs av innovationer och högt kunskapsinnehåll. Det är bara genom att hålla minst jämna steg med forskning och innovation på global skala och använda styrkor och förmågor strategiskt som Sverige kan fortsätta att bygga välstånd som kunskapsnation. Här finns enligt Företagarna förbättringspotential.
Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning och innovation mätt som andel av BNP (3,5 procent), men liksom stora delar av västvärlden dras Sverige sedan finanskrisen 2008–09 med bristande produktivitetsutveckling.
− Det är viktigt att följa upp program och områden inom strategisk innovation så att nyttan satsningarna gett kan fastslås. Utformningen av sådana satsningar måste också ge reella möjligheter för småföretag att delta, säger Pernilla Norlin.
Reformera resurstilldelningen
I fjol tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över de myndigheter som har till uppgift att finansiera forskning eller innovation. I denna forskningsfinansieringsutrednings slutbetänkande lyfts flera problem fram, bland annat svag kvalitetsutveckling av svensk forskning i förhållande till resurstillskotten och att dagens organisation inte svarar tillräckligt väl mot samhällets behov och snabba förändringstakt.
− Resurstilldelningen till den högre utbildningen bör reformeras och basanslagen för forskning bör fördelas baserat på indikatorer för vetenskaplig excellens, samverkan och internationalisering, säger Pernilla Norlin.
Rörlighet mellan akademi och näringsliv
Företagarna menar att det också finns flera andra åtgärder som behöver vidtas för att förbättra FoI-klimatet i Sverige. Det handlar om allt från att komma till rätta med höga marginalskatter på arbete, brister i FoU-avdraget och möjligheter för små aktörer att försvara sig i patenttvister, till att underlätta för internationella forskare och studenter att kvarbli i Sverige. Men det handlar även om att öppna fler vägar mellan den akademiska världen och näringslivet.
− För ökad spridning och nyttiggörande av forskning, liksom för akademins utveckling, bör rörlighet mellan akademin och näringsliv premieras, säger Pernilla Norlin.