Ny elskattesmäll vid årsskiftet
I slutet av april remitterade regeringen ett förslag som skulle lätta på kostnadstrycket något för företag och hushåll. Den årliga uppräkningen av energiskatten på el föreslogs pausas för 2024 och 2025. Skatten skulle därmed kvarstå på 39,2 öre per kWh, 2023 års nivå, även kommande två år.
Majoriteten av remissinstanserna, däribland Företagarna, var positiva till förslaget eller angav inga invändningar.
− Vi bedömde att en pausad höjning skulle medföra ett lägre kostnadstryck för företag, och det bedömds enligt regeringens konsekvensanalys också medföra lägre inflation på kort sikt, vilket också skulle vara positivt, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert.
En kassako för staten
På onsdagen uppdagades däremot att regeringen gjort en helomvändning. I en förordning höjer den energiskatten på el till 42,8 öre per kWh. Därtill kommer att moms också läggs ovanpå priset, vilket totalt innebär 53,5 öre per kWh.
− Elskatten har kritiserats av forskare, bland annat professorerna Runar Brännlund och Bengt Kriström, för att vara samhällsekonomiskt ineffektiva. Eftersom skatten träffar el oavsett hur den producerats har den svag miljöstyrande effekt. Tillsammans med momsen ovanpå blir det främst en kassako för staten – och omvänt en ökad kostnadsbörda för företag och hushåll. I ett läge där andra kostnader har skenat borde regeringen inte lägga sten på börda på detta sätt, säger Patrick Krassén.
Är inte inflationsbekämpningen viktig längre?
I början av året uttalade Konjunkturinstitutet, en expertmyndighet under regeringen, att om elskatten sänktes med 10 öre per KWh, exklusive moms, skulle det leda till att inflationen, mätt som KPIF, sjunker med cirka 0,1 procentenheter.
− Finansministern säger återkommande att regeringen ser det som högsta prioritet att bekämpa inflationen. Därför är det än mer förvånande att man nu inte sänker elskatten, utan i stället höjer den, säger Patrick Krassén.