Nytt klimat att ta hänsyn till
På onsdagen presenterade regeringens utredare John Hassler utredningen Sveriges klimatstrategi med underrubriken 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55. Hassler är professor i makroekonomi med inriktning på klimatförändringar och miljöpolitik. I slutet av juni fick han i uppdrag av regeringen att snabbutreda hur svensk klimatpolitik kan utvecklas mot bakgrund av den gemensamma klimatlagstiftningen i EU som nyligen kommit på plats. Det är den som kallas Fit for 55, ett omfattande paket med bindande lagstiftning på klimat-, energi- och transportområdet. Paketet ska leda till att EU minskar nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990.
− Det är positivt att det läggs många klimatpolitiska förslag på bordet nu när EU har växlat upp ambitionsnivån. Den nationella politiken måste hänga med och hänga ihop med den europeiska för att vara verkningsfull, säger Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert med inriktning på miljö och klimat.
Klimatpolitisk handlingsplan
John Hassler konstaterade under pressträffen på onsdagen att det krävs ny politik för att Sverige ska nå klimatmålen. Det är i sig ingen nyhet. I budgetpropositionen för 2024 skriver regeringen att den långsiktiga trenden avseende klimatpåverkan är svagt positiv, men att utsläppen beräknas öka i närtid och att ytterligare åtgärder behövs för att Sverige ska kunna nå målet till 2045.
För att komma vidare föreslår utredningen bland annat att miljömålsberedningen ska få i uppdrag att uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk. Det är inte är samma sak som att föreslå att de svenska klimatmålen ska slopas, en uppgift som spreds i nyhetsartiklar före onsdagens presentationen av rapporten.
Två exempel på uppdaterade mål som föreslås är dels att etappmålet för 2030 omarbetas så att det överensstämmer med kraven på Sverige för sektorer som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (ESR, se nedan) utan att den övergripande ambitionsnivån sänks, dels en skärpning av transportsektormålet i form av ett mål som fokuserar på elektrifiering av transportsektorn.
Förslag på nationellt utsläppshandelssystem
Rapportens 46 förslag är nu en del av det analysunderlag som regeringen tar med i arbetet med att senare i år lägga fram den klimatpolitiska handlingsplanen.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari valde under pressträffen att lyfta fram förslaget om ett nationellt utsläppshandelssystem som ett styrmedel för att jämte EU:s nya utsläppshandelssystem (EU ETS2) minska utsläppen från byggnader, vägtransporter, jordbruk, avfall och mindre industrier, det som i EU-termer kallas ESR-sektorn (Effort Sharing Regulation; ansvarsfördelningsförordningen). Vilka av alla förslag som kommer att genomföras återstår dock att se.
− Det gäller för alla förslag i rapporten att vi måste kolla och analysera hur potentialen ser ut för oss från Regeringskansliet och från den här regeringen att genomföra dem, sade Romina Pourmokhtari.
Utredaren John Hasslers 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55
Politikområde 1. Mål och styrsystem för utsläpp och upptag
- Presentera ett samlat program som säkrar att Sverige uppfyller kraven i EU:s nya klimatlagstiftning.
- Inför ett nationellt utsläppshandelssystem för så stor del av ESR–sektorn som är praktiskt möjligt.
- Inkludera så stor del av utsläppen som möjligt i EU ETS2.
- Uppdatera de svenska klimatmålen så att de baseras på den målstruktur som används inom EU:s regelverk.
- Omarbeta etappmålet för 2030 så att det överensstämmer kraven inom ansvarsfördelningen ESR utan att den övergripande ambitionsnivån sänks.
- Skärp transportsektormålet. Ett skarpare mål bör ha elektrifiering av transportsektorn i fokus.
- Använd ansvarsfördelningen ESR:s flexibilitetsmekanismer i den mån det underlättar uppfyllandet av kraven på Sverige.
- Starta förhandlingar med EU–länder med låga utsläppsminskningsbeting om framtida köp av ESR kvotenheter.
- Planera för att överföra utsläppsrätter från EU ETS1 till den svenska ESR–sektorn.
- Utred införandet av ett system med ekonomiska drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket.
- Snabbutred införandet av ett system som ger markägare ersättning för den klimatnytta som skapas.
- Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav i Sverige och utveckla ett system som ger ekonomiska drivkrafter att minska dessa utsläpp.
- Behåll malus delen i fordonsbeskattningen och överväg att öka och förlänga den samt göra den mer progressiv.
- Anpassa den svenska reduktionsplikten till EU:s förnybarhetsdirektiv men använd inte tvångsmässig inblandning av biobränsle
- Skapa goda förutsättningar för industriell produktion av biobränsle och syntetiska e-bränslen.
- Öka den offentliga finansieringen av bio-CCS i Sverige.
- Förenkla och snabba upp beslutsprocessen för infrastruktur för insamling och transport av koldioxid oavsett ursprung.
Politikområde 2. Politik för att underlätta svensk strukturomvandling
- Utarbeta en övergripande plan för strukturomvandlingen till klimatneutralitet.
- Inför ett särskilt klimatkabinett lett av statsministern eller finansministern där den klimatpolitiska strukturomvandlingen samordnas.
- Uppdra åt en särskild myndighet att identifiera trösklar och flaskhalsar i omställningen.
- Uppdra åt alla myndigheter att minska motsättningar mellan de intressen de är satta att bevaka och det övergripande samhällsintresset.
- Förenkla och effektivisera tillståndsprocesserna i miljölagstiftningen.
- Skapa förutsättningar för en bred överenskommelse om det svenska elsystemet – inför en parlamentarisk arbetsgrupp, elektrifieringsgruppen.
- Upprätta mål och färdplaner för elkraftstillgång och överföringskapacitet.
- Förändra systemet för hur framtida effektbehov fördelas. Systemet bör vara transparent och tillse att effekt fördelas nytta, inte köplats.
- Utbyggnad, överföring och lagring av el bör vara överskuggande samhällsintresse som normalt ska ges högre vikt än andra samhällsintressen.
- Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.
- Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.
- Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft, men ska kunna påverka var vindkraft ska byggas.
- Utarbeta mål och färdplaner för utbyggnaden av laddinfrastruktur. Särskilt fokus behövs på glesbygd.
- Tillse att tillräcklig transportkapacitet byggs för att möjliggöra omställningen och utvecklingen av Sveriges basindustri.
- Sänk elskatten.
- Inför en klimatbonus till alla hushåll.
- Inför ett transportstöd till hushåll på landsbygden.
- Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid.
- Ge möjlighet till Vattenfall att se till samhällsekonomiska konsekvenser av sina beslut även om de inte är affärsmässiga.
- Bredda Klimatpolitiska rådets uppdrag – granska konkurrenskraft, transportmöjligheter och regionala och sociala spänningar.
Politikområde 3. Påverka resten av världen
- Överordnat mål i klimatlagen att Sverige ska verka för ett politiskt, ekonomiskt och socialt legitimt ramverk för en ambitiös klimatpolitik på EU-nivå.
- Verka för att nedtrappningen av utgivningen av nya utsläppsrätter i EU ETS1 och 2 fortsätter i samma takt den som beslutats i Fit-for-55 paketet.
- Verka för harmoniserade styrinstrument för att skapa ekonomiska drivkrafter till minskade utsläpp i jordbrukssektorn och för inlagring i skog och mark.
- Öka kunskapen om hur nära sammankopplad svensk och europeisk klimatpolitik är och måste vara.
- Avstå från att införa nationella konsumtionsbaserade utsläppsmål men verka för att EU:s konsumtionsbaserade utsläpp fortsätter minska.
- Verka för att EU använder övergripande system som EU ETS1 och 2 som de huvudsakliga verktygen för att nå beslutade utsläppsmål.
- Verka för skärpta begränsningar på EU-nivå för hur statsstöd får användas i den gröna omställningen.
- Öka det klimatrelaterade utvecklingsbiståndet.
- Motverka idén om utvecklingsländerna bör få en större andel av den globala utsläppsbudgeten än vad som motsvarar deras andel av världens befolkning.
Källa: Sveriges klimatstrategi. 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit for 55. (KN2023/03828).