Gårdsförsäljning kan bli verklighet 2025
Nu finns en tidplan för när det kan bli tillåtet med gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. I en debattartikel i Expressen skriver socialminister Jakob Forssmed tillsammans med företrädare för Moderaterna och Liberalerna att regeringen bedömer att en lagändring kan träda i kraft någon gång i början av 2025. De garderar den utfästelsen med att den förutsätter att EU-processen inte drar ut på tiden.
Bra för hela besöksnäringen
Företagarna välkomnar beskedet och regeringens konstaterande i debattartikeln om att det har pratats länge nog om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige – nu är det dags att göra slag i saken.
− Det är på tiden att något händer i gårdsförsäljningsfrågan. För många små dryckesföretag är det en viktig reform. Gårdsförsäljning skulle vara ett viktigt komplement i deras verksamhet och vi ser att den skulle ha positiva effekter på hela besöksnäringen och företagandet speciellt på landsbygden, säger Företagarnas näringspolitiska expert Mathias Mellgren Helge.
Frågan handlar alltså inte om Systembolagets vara eller icke vara.
− För de flesta småskaliga producenterna av alkoholhaltiga drycker är Systembolaget den absolut viktigaste försäljningskanalen genom deras sortiment inom lokalt och småskaligt. Det är alltså viktigt att gårdsförsäljning kan införas samtidigt som Systembolaget värnas, säger han.
Sverige sticker ut
Det finns nästan 800 företag som tillverkar alkoholdrycker i Sverige, många fler i dag än för bara 15 år sedan. Flest är inriktade på öl. Sedan kommer spritdrycker, följt av cider och vin. De allra flesta är småföretag och det är vanligt att de erbjuder rundvandringar, provsmakningar och servering. Detaljhandelsmonopolet gör det dock inte möjligt för besökare att köpa med sig någon flaska hem under besöket. Det är endast Systembolaget som får syssla med detaljhandel med alkoholdrycker.
− Sverige sticker ut genom att det inte är tillåtet att köpa med sig dryck i samband med ett besök vid en tillverkare. Finland har också detaljhandelsmonopol men där är det tillåtet med gårdsförsäljning, säger Mathias Mellgren Helge.
Systembolaget har inte monopol på bra argument
Frågan är genomlyst
I debattartikeln skriver de tre företrädarna för regeringspartierna med socialministern i spetsen att fokus nu på att så snabbt som möjligt ta fram ett förslag som håller EU-rättsligt och anmäla detta hos kommissionen.
Till stöd i arbetet finns ett gediget analys och faktaunderlag. Gårdsförsäljning är en politisk fråga som stötts och blötts i åtskilliga år. Den har utretts av inte bara en utan två gånger och både utredningen 2010 och 2021 landade i att gårdsförsäljning är möjligt att införa utan att Systembolagets detaljhandelsmonopol riskerar att skjutas i sank.
− Det borde inte vara en överdrivet komplicerad sak att ta fram ett skarpt förslag om gårdsförsäljning som håller EU-rättsligt. Det är helt enkelt dags att driva frågan i mål nu, säger Mathias Mellgren Helge.
När den irländska litteraturkritikern Vivian Mercier på 1950-talet recenserade I väntan på Godot, Samuel Becketts absurdistiska teaterpjäs i två akter, skev han att ingenting händer i den – två gånger. Hittills har det varit likadant med frågan om gårdsförsäljning. Utredningarna har inte lett till något resultat och de politiska utspelen har inte konkretiserats. Men nu finns alltså en tidsplan. Om inget oförutsett inträffar borde med andra ord åtskilliga av Sveriges många dryckesföretag kunna börja planera för att inom mindre än två år kunna sälja sina varor där de tillverkar dem, i liten skala och med tydliga regler, enligt Mathias Mellgren Helge.
Flaskhalsar i gårdsförsäljningen
Olycklig volymbegränsning
Smolket i bägaren är att det förslag som ligger från den senaste utredningen innehåller volymbegränsningar för vilka dryckesföretagare som ska kunna erbjuda gårdsförsäljning. Ledordet är småskalighet. Det gör att tillverkare som sett verksamheten växa utesluts.
− Att ha en volymbegränsning innebär ju att de duktiga producenterna exkluderas från att ha gårdsförsäljning. Det snedvrider konkurrensen och ger tröskeleffekter som inte är så bra, säger Mathias Mellgren Helge.