Helt fel att öka företagens sjuklönekostnader
Två dagar innan regeringen presenterade budgetpropositionen meddelade Socialdepartementet i ett pressmeddelande att ersättningen för arbetsgivares höga sjuklönekostnader ska fasas ut från 2024. Förslaget har inte tagits upp i regeringens kommunikation om budgeten, utan beskrivs i en bilaga till budgeten, om utgiftsområde (UO) 10, ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Totalt handlar det enligt regeringen om 1,2 miljarder kronor 2025 och 2,6 miljarder kronor 2026 som företag och andra arbetsgivare ska betala ytterligare.
− Sjuklönekostnader är ett av de största hindren för företag som vill anställa. De är ett särskilt stort hinder för små och medelstora företag. Systemet med ersättning för höga sjuklönekostnader infördes 2015 för att lätta på denna börda. Det är en riktig kalldusch att regeringen nu föreslår att ta bort ersättningen, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö.
Vältra inte över statens ansvar på företagen
Enligt Företagarna måste den principiella utgångspunkten vara att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete. Allt annat handlar om att föra över statens ansvar på arbetsgivare. Dessutom innebär sjuklöneansvaret en betydande risk för företagare, med potentiellt stora kostnadsökningar för sjuka medarbetare.
Personalintensiva tjänsteföretag, där personalkostnader är den största utgiftsposten, påverkas i än högre grad av sjuklöneansvaret och arbetsgivarkostnader. Företagarna anser att ersättningen för höga sjuklönekostnader tvärtemot regeringens förslag borde höjas, så att företag med lönekostnader på upp till 3 miljoner kronor får ersättning för 100 procent av sjuklönekostnaderna.
− Det finns ett uppenbart behov av att utveckla, inte avveckla modellen med ersättning för höga sjuklönekostnader för småföretagare, säger Lise-Lotte Argulander.
Regeringen är svarslös
Det är extra anmärkningsvärt att regeringen inte heller föreslagit några andra åtgärder för att minska företagens kostnader för rehabilitering. En sådan skulle kunna vara att avskaffa skatten på privata sjukvårdsförsäkringar.
Flera utredningar av systemet med ersättning för sjuklön pågår. Såväl Riksrevisionen som Inspektionen för Socialförsäkringen ska slutrapportera sina studier under oktober.
− Det minsta man kan begära är att regeringen skulle invänta resultatet av de utredningar som arbetar med sjuklön. Regeringen anför att strax över tre procent av utbetalningarna är felaktiga som argument för att slopa ersättningen. Det är orimligt. Felaktigheter kan åtgärdas genom bättre kontroller i stället, säger Lise-Lotte Argulander.
Drabbar personer med sjukdomshistoria
Sett ur arbetstagarens perspektiv innebär regeringens förslag också problem. I dag täcks till viss del sjuklönekostnaderna för exempelvis personer som ofta är sjuka och därför måste vara borta från arbetet i större utsträckning än dem som är friska.
− När arbetsgivaren måste ta hela kostnaden för sjukfrånvaro kommer förmodligen personer med sjukdomshistoria få svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.