Häromveckan skrev jag en krönika om de förhållandevis få och försiktiga förslag som lagts fram på skatteområdet under våren. I måndags kom en lunta ytterligare förslag, närmare bestämt åtta. Dessa har skickats ut på remiss – Företagarna kommer förstås att svara. Redan nu kan vi dock sammanfatta inriktningen på förslagen.

Det ska betonas att dessa är förslag, och kommer bli föremål för budgetförhandlingar inom Tidösamarbetet, och sedermera propositionsbehandling i riksdagen i höst. Vad som faktiskt genomförs kommer vi alltså behöva återkomma till inför budgetpropositionen.

Små steg framåt på skatteområdet – större steg behövs

1. Sänkt skatt på arbetsinkomster och pension

Finns sänkt skatt med i finanspolitisk ramöversyn?

Den största pucken, i kronor räknat, är en utökning av jobbskatteavdraget (för arbetsinkomster) respektive det förhöjda grundavdraget (för pensioner). Totalt handlar det om strax under tio miljarder kronor i sänkt skatt. I genomsnitt minskar skatten med cirka 1 900 kronor per person och år genom jobbskatteavdraget och med cirka 1 100 kronor genom det förhöjda grundavdraget.

Sänkt inkomstskatt, särskilt för låga och medelhöga inkomster, är ett viktigt steg för att stärka arbetslinjen. Samtidigt saknas alltjämt förslag som skulle sänka Sveriges internationellt sett väldigt höga marginalskatter på högre inkomster.

Finansdepartementet: Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (pdf).

2. Utvidgat växa-stöd

Arbetsgivaravgiften - ett aprilskämt ingen skrattar åt

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den första anställda, det så kallade växa-stödet, föreslås utökas till även den andra anställda (för nya anställningar), och lönetaket höjas från dagens 25 000 kronor till 35 000 kronor. Den maximala nedsättning av arbetsgivaravgifterna ett företag kan få ökar från cirka 5 300 till cirka 7 400 kronor i månaden per anställd. Detta beräknas innebära att cirka 3 800 nya jobb kan skapas.

Förslaget är mycket välkommet – Företagarna har efterlyst utökning av växa-stödet länge. Höjningen av lönetaket motsvarar i princip den allmänna löneutvecklingen sedan nivån på 25 000 kronor infördes 2017. En högre nivå, exempelvis 40 000 kronor, hade således kunnat vara motiverad.

Något som dock inte verkar motiverat, är att växa-stödet föreslås inte längre kunna tillämpas av enskilda näringsidkare som anställer sin första medarbetare. Även om en minoritet av soloföretagare som använt växa-stödet är enskilda näringsidkare, finns inga uppenbara skäl att de ska uteslutas framöver.

Finansdepartementet: Förslag om utvidgat växa-stöd – nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda (pdf)

3. Permanent slopad indexuppräkning av elskatt

Den årliga uppräkningen av energiskatten på el föreslås avskaffas. Det innebär att skatten kommer att ligga kvar på 2024 års nivå, det vill säga 42,8 öre per förbrukad kilowattimme. Initialt innebär detta 910 miljoner kronor i sänkt elskatt 2025, och på längre sikt 1,6 miljarder kronor.

Även denna förändring är välkommen. Sänkt elskatt var ett vallöfte från flera regeringspartier, och förra året remitterades ett förslag om att pausa indexhöjningen i år, vilket möttes av gillande av remissinstanserna. Regeringen genomförde trots detta indexhöjningen vid årsskiftet, vilket gjorde många besvikna.

Elskatten är betungande och borde egentligen sänkas. I brist på detta är en slopad indexhöjning ett bra steg.

Finansdepartementet: Slopad indexering av energiskatten på el (pdf)

4. Förbättrad expertskatt

Den så kallade expertskatten är en nedsättning av inkomstskatt för utländska experter som rekryteras till arbete i Sverige. Enligt förslaget skulle den nivå på månatlig ersättning som experten måste ha första anställningsåret för att kunna få del av skattenedsättningen sänkas från 2 prisbasbelopp till 1,5.

Expertskattereglerna har till syfte att stärka svenska företags möjlighet att locka högkvalificerad internationell arbetskraft. Att dessa regler görs mer konkurrenskraftiga är positivt.

Samtidigt sitter en statlig utredning som ska föreslå förändringar och förbättringar av expertskatten, som ska presentera sina förslag i början av 2025. Förslaget förekommer alltså denna utredning, vilket kan ifrågasättas (även om förslaget i sig går i rätt riktning). Att expertskattenedsättningen införts är också en effekt av Sveriges höga marginalskatter på lön, vilket visar varför dessa behöver sänkas.

Finansdepartementet: Förslag om sänkt ersättningsnivå för expertskatt (pdf)

5. Sänkt flygskatt

Hållbart flyg lyfter näringslivet

Flygskatten föreslås halveras, vilket innebär att skatten hamnar på mellan 39 och 259 kronor per resa, beroende på slutdestination.

Flera åtgärder som har införts sedan flygskatten tillkom har haft till syfte att minska flygets klimatpåverkan, bland annat en skärpning av EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Flygskatten är en underligt konstruerad miljöskatt, som inte träffar utsläppet i sig, utan resan. Den har därför kritiserats av miljöekonomer.

”Gröna” skatter bör utformas på så sätt att kostnaden för utsläppets skada täcks. Om andra politiska styrmedel parallellt höjer priset på flygande, blir flygskatten mer av en extra pålaga. Den pågående övergången till utsläppsneutralt och eldrivet flyg gör likaså flygskatten än mer svårmotiverad.

Finansdepartementet: Sänkt flygskatt (pdf)

6. Permanent separerade tak för rot- och rut-avdragen

Rot- och rutavdraget höjs 2024

Enligt tidigare beslut ska mellan 1 juli och 31 december i år taket i rot-avdraget tillfälligt höjas till 75 000 kronor, och det tidigare gemensamma taket för rot och rut separeras. Det innebär att avdrag för rot inte påverkar taket för rut och vice versa.

Nu föreslår regeringen att separationen av taken ska göras permanent. Det är en bra förändring; att taken är gemensamma medför onödigt krångel för den som använder båda avdragen. En ytterligare förändring som skulle vara välkommen vore att höja taket för rot till 75 000 kronor även efter utgången av 2024.

Finansdepartementet: Förslag om fortsatt separata tak för rot- och rutavdragen (pdf)

7. Höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottare

Förslaget innebär att beloppsgränsen för avgiftsfri ersättning till en idrottsutövare från en ideell idrottsförening höjs från ett halvt prisbasbelopp till ett prisbasbelopp. Det bedöms leda till lägre kostnader för berörda föreningar och att den administrativa bördan för dessa idrottsföreningar minskar.

Förslaget har ingen direkt påverkan på företags villkor eller jobb, men minskad administrativ börda är välkommet.

Finansdepartementet: Förslag om höjd beloppsgräns för avgiftsfri ersättning till idrottsutövare (pdf)

8. Tillfälligt sänkt skatt på jordbruksdiesel

Full fart i elektrifieringen av transportsektorn

Regeringen föreslår en utökad nedsättning av energi- och koldioxidskatt på diesel som används i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet under 2025.

En nedsättning har gällt under 2023 och 2024 och den föreslås gälla även under 2025, vilket motsvarar EU:s miniminivå. Syftet är att kompensera för kostnadsökningar i de berörda branscherna de senaste åren. Dylika riktade sänkningar av punktskatter för vissa branscher kan dock ifrågasättas.

Finansdepartementet: Sänkt skatt på jordbruksdiesel under 2025