Säger du EU-valet eller EP-valet? Kärt val har många namn, och nu är det bara drygt sex veckor kvar till Europaparlamentsvalet som hålls den 9 juni. Då ska vi rösta fram 21 parlamentariker som ska verka i Bryssel (och till och från i Strasbourg). Men varför är valet viktigt för företagare?

För snart 30 år sedan stod jag och miljontals andra svenskar i kö för att rösta om huruvida vi skulle in i den europeiska gemenskapen eller ej. Ja-sidan vann knappt och kort efter att Sverige anslöts kunde det konstateras att den svenska handeln ökat kraftigt – exporten till EU steg med 140 procent och importen med 180 procent mellan åren 1994 och 2008. 

EU skapar affärsmöjligheter

Men du kanske tänker att medlemskapet kostar mer än vad det smakar? Detta såväl i överdriven administration med bristande flexibilitet och höga kostnader för efterlevnad. Lägg därtill Sveriges årliga EU-avgift beräknad till cirka 46 miljarder kronor. Drar vi bort återflödet av EU-stöd, cirka 32,5 miljarder kronor, går vi ändå tydligt minus. Nej, vinsten ligger snarare i att svenska företag har tillgång till den inre marknaden med över 450 miljoner konsumenter, därmed har EU-medlemskapet skapat nya affärsmöjligheter och lett till ökad export.

Den ökade handeln har också bidragit till stärkt produktivitet och innovation. Sverige tillhör dessutom de länder som är mest beroende av den inre marknaden; närmare 75 procent av Sveriges varuexport sker där. Siffrorna ljuger inte. Trots att EU tappat i konkurrenskraft gentemot USA och Kina är det uppenbart att det är frihandel, öppenhet och marknadsekonomi som bygger såväl Sverige som EU starkt.

Följ EU-valet med Företagarna

Stärkt konkurrenskraft i EU

Så vad tycker Företagarna är viktiga frågor att lyfta inför valet? I EU är 99,7 procent av företagen små eller medelstora och står för två tredjedelar av jobben. Därmed utgör de ryggraden, inte bara i Sveriges, utan även i Europas näringsliv. För oss är detta utgångspunkten, men också bara början. 

En agenda för stärkt konkurrenskraft ligger därför som prio ett och den behöver vara inriktad på  mindre företags villkor. Den inre marknaden med sina fyra friheter för varor, tjänster, arbetskraft och kapital, är det viktigaste verktyget och hinder behöver kontinuerligt skalas ned. Fler frihandelsavtal med andra länder behöver också prioriteras med fokus på små och medelstora företags exportmöjligheter.

Motverka onödig grön byråkrati

En andra prioritering är att motverka onödig grön byråkrati. Minskande utsläpp i en växande ekonomi är en god grund för EU:s miljöpolitik. EU:s utsläppshandelssystem ETS är ett exempel på ett framgångsrecept för just den eftertraktade kombinationen. Att EU har slagit in på en tydlig kurs mot ett klimatneutralt Europa till 2050 är bra. Företagarna står bakom en gemensam klimatpolitik inom unionen, men vi vill att målen ska uppnås så kostnadseffektivt som möjligt. Bara när små och medelstora företag får rätt förutsättningar för att investera i omställning kan klimatpolitiken lyckas.

EU-kompassen 2024: Ta reda på vilka partier du sympatiserar med. 

Enklare regler och mindre krångel

Den tilltagande byråkratin kring gröna initiativ kan säkert till viss del vara motiverad, men innebär en kraftig ökning av företagens administrativa bördor. Det för oss över till prioritering nummer tre, mindre krångel och enklare regler för europeiska företag. Kommissionens initiativ bör genomgå det som kallas SME-test där ordentliga analyser om hur det påverkar små och medelstora företag genomförs innan lagförslag läggs fram. Små och medelstora företag behöver göras delaktiga i utformningen av lagstiftningen, och undantag och förenklade förfaranden ska tillämpas för mindre företag där det är möjligt. Dessutom behöver EU-lagstiftning kontinuerligt ses över i syfte att ta bort onödiga eller överdrivet långtgående regelkrav.

Förra veckan presenterade Enrico Letta, en tidigare italiensk premiärminister, sin rapport om framtiden för EU:s gemensamma inre marknad. Han betonade just den inre marknaden som en kronjuvel och lyfte fram idéer på hur de fyra friheterna kunde utvidgas. Låt oss först och främst fokusera på att de fyra friheterna får möjlighet att fungera fullt ut kombinerat med ett borttagande av onödig byråkrati samt enklare regler. På så vis skapas ett EU-medlemskap där svenska företag i än högre grad kan växa och bidra till konkurrenskraft och välstånd. 

Ses vi i kön till vallokalen?

Och vad röstade jag själv i folkomröstningen om EU den där vinterdagen 1994? Om inte texten ovan redan övertygat dig om EU:s gemensamma styrka kan jag komplettera med möjligheterna inom utbildning och kompetensförsörjning. Själv fick jag ett Erasmus-stipendium för att plugga vid Warsaw School of Economics 1999. Utöver det är det alldeles utmärkt att roamingavgifterna inom EU är samma som hemma i Sverige. Och självklart röstade jag ja då det begav sig. Nu den 9 juni kommer jag att rösta för ett EU som fortsätter prioritera frihet. Ses vi i kön till vallokalen?