Granskning: EU:s företagarpolitik Här är de bästa och sämsta förslagen
Googlar du på orden EU och epatraktor tillsammans får du mer än dubbelt så många träffar som när du googlar på till exempel EU och hållbarhetsredovisning. Det senare torde dock påverka svenska företag i betydligt högre grad och är också en viktig anledning till att inte glömma bort valet till EU-parlamentet när det äger rum den 9 juni i år.
Testa Företagarnas nya valkompass.
– Det är lika viktigt som att rösta i riksdags-, region- och kommunvalen. Många beslut som påverkar svenska företagare kommer från EU och just därför är det viktigt att vi påverkar förslagen så tidigt som möjligt, för att föra fram företagens syn på hur det kommer att påverka dem, säger Johan Grip, chefsekonom på Företagarna, när vi tar en pratstund om vart EU är på väg sett utifrån ett företagarperspektiv – och i vilken riktning unionen borde gå.
De svenska rösterna är mycket viktiga just nu.
Att EU är oerhört viktigt för den svenska marknaden råder det enighet om. Den fria rörligheten för kapital har gynnat den svenska ekonomin som helhet. I dag kommer 70 procent av de utländska direktinvesteringarna till Sverige från länder i den inre marknaden, vilket motsvarar 220 miljarder euro. På samma sätt sker 58 procent av alla svenska utländska direktinvesteringar i EU:s medlemsländer. Sedan Sverige blev medlem i EU 1995 har den inre marknaden i genomsnitt ökat Sveriges BNP per capita med 1,5 procent, och möjliggjort för företagen att skapa 70 000 nya arbetstillfällen – varje år.
10 timmar i veckan
Men EU-lagstiftning innebär även administrativa pålagor, som knappast står i proportion till fördelarna, åtminstone för många av de små och medelstora företag som inte har utrymme att lägga ännu mer resurser och tid än de nuvarande 10 timmar per vecka som i snitt läggs på administration. Just nu pågår till exempel den omfattande implementeringen av EU:s hållbarhetsdirektiv (CSRD) i medlemsländernas nationella lagstiftning, och sedan januari i år gäller en ny rapporteringsstandard. Jennie Albinsson, näringspolitisk expert med fokus på miljö och klimat, lyfter fram avsaknaden av konsekvensanalys för små och medelstora företag.
– EU går mer mot att lägga ansvaret för klimatomställningen på företagen. Redan för större företag är det svårt, men sedan förväntas att de mindre företagen ska kunna uppfylla samma typer av krav. Lagstiftningen må ha ett gott syfte, men det garanterar inte att den implementeras på ett rimligt sätt. Regeringen borde ha gjort en konsekvensanalys av hur besluten kommer att påverka svenska företag, men så skedde inte.
Hoppas på lättnader
Förhoppningen om lättnader finns dock. Efter att EU-kommissionen i flera år har rullat ut omfattande nya regelverk, har det kommit signaler om mer småföretagarvänliga förslag.
– Det är försiktigt positiva signaler. På skatteområdet hoppas vi att omstöpningen av det gemensamma momssystemet under kommande år ska innebära förenklingar för mindre företag som handlar på den inre marknaden, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
Erik Östman, expert på regelförenkling och lokalt företagsklimat, sammanfattar bedömningen med att signalerna går i båda riktningar. När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under förra våren började tala om hur rapporteringskraven ska minskas med 25 procent för företagen var det goda nyheter för småföretagare.
– Samtidigt är det svårt att se hur det ska bli verklighet när man höjer kraven, säger Östman.
Hur viktigt är det att som företagare göra sin röst hörd i EU-valet?
– Det handlar mycket om vilken väg vi vill att svenska parlamentariker ska gå inom EU, och där har vi varit en väldigt tydlig röst för konkurrenskraften. Det är ingen självklarhet att det arbetet fortsätter, om man tittar på övriga EU-länder, så i det är de svenska rösterna mycket viktiga just nu, säger Erik Östman.
Företagarnas experter ser hot och möjligheter
Vilka aktuella förslag inom EU kan gynna svenska företag – och vilka skulle snarare vara skadliga? Det här är experternas svar.
Jennie Albinsson,
näringspolitisk expert, miljö och klimat
– Det har genomförts stora förändringar gällande EU:s utsläppshandelssystem, som kommer att leda till att utsläppen på den europeiska nivån minskar i en mycket snabbare takt än tidigare. Genom utsläppshandelssystemet sätts även ett europeiskt pris på koldioxid, vilket motverkar en negativ klimatpåverkan och skapar en likvärdig konkurrenssituation för företag inom EU.
– När det gäller den regelbörda som kommer med EU:s nya hållbarhetsrapportering har EU skjutit över mycket av bördan för klimatpolitiken på företagen. Det tillkommer en enorm arbetsbelastning och betydande administrativa kostnader, särskilt för de mindre företagen. Hållbarhetsdirektiven kommer att kosta, men rätt genomfört kan det också skapa nya affärsmöjligheter.
Johan Grip,
chefsekonom
– Den viktigaste uppgiften för EU under de kommande åren blir att stärka konkurrenskraften, i synnerhet för de små och medelstora företagen, genom att förbättra den inre marknaden. Ett viktigt område är att skala ner kvarvarande hinder för tjänstehandel genom att minska mängden nationella regleringar av yrken – och se till att medlemsstaterna följer tjänstedirektivet.
– Tendensen att frångå befintliga regelverk som begränsar statliga subventioner. Bland annat har undantag från statsstödsreglerna införts och stora subventionsprogram antagits med stöd i lagstiftning som egentligen är avsedd för krisåtgärder. Denna utveckling är oroväckande, både eftersom den främst gynnar etablerade storföretag och för att den undergräver konkurrensprincipen på EU:s inre marknad.
Patrick Krassén,
policychef och skattepolitisk expert
– På skatteområdet hoppas vi att omstöpningen av det gemensamma momssystemet under kommande år ska innebära förenklingar för mindre företag som handlar på den inre marknaden. Ett nyligt förslag om förenklad beskattning om man har driftställen i flera EU-länder kan också vara positivt.
– Ett stort antal bestämmelser har införts de senaste åren inom så kallat administrativt samarbete på skatteområdet, som ökat rapporteringskrav och kontroller. Många av dessa innebär kostnader för företagen utan att medföra någon synbar större nytta.
Erik Östman,
näringspolitisk expert, regelförenkling
– Vi ser givetvis väldigt positivt på Reporting reduction initiative, Ursula von der Leyens åtagande att minska rapporteringskraven för företagen med 25 procent.
– Ett av bekymren är att det slarvas med konsekvensanalyserna av ny lagstiftning för småföretag. Det går åt rätt håll, men min uppmaning till tjänstemän och politiker är att de ska tänka efter ordentligt före, så att konsekvenserna blir de man vill uppnå. Det blir problem när företagen betungas orimligt av lagstiftning med goda intentioner.